Aktuellt online

2018 > 10

The Icelandic fleet caught 1.25 million metric tons (MT) of seafood in the 12 months through September 2018, a rise of 11 percent compared with the previous 12 months.

This growth was led by the country’s demersal and pelagic catches, which increased by 16 percent to 480,867 MT and seven percent to 733,240 MT, respectively.

According to the latest preliminary figures issued by Statistics Iceland, cod accounted for 278,415 MT (+12 percent), haddock was 44,155 MT (+25 percent), saithe was 61,182 MT (+37 percent) and redfish was 62,290 MT (+10 percent). Other demersal landings amounted to 34,824 MT (+11 percent).

The increased pelagic catch for the aforementioned 12-month period was driven by a 43 percent increase in blue whiting at 297,386 MT. Landings of herring fell by one percent to 112,295 MT, while mackerel declined by 18 percent to 137,226 MT.
Meanwhile, the flatfish catch reached 26,716 MT (+23 percent), and shellfish totaled 12,547 MT (+30 percent).

Källa: SeafoodSource 24 okt 2018 >>
Läs hela inlägget »
FOTO: TT Öar där skarven bosätter sig dör och träd, vegetation och omkringliggande vatten förstörs, skriver EU-parlamentarikerna Fredrick Federley och Nils Torvalds. FOTO: TT Öar där skarven bosätter sig dör och träd, vegetation och omkringliggande vatten förstörs, skriver EU-parlamentarikerna Fredrick Federley och Nils Torvalds.
Debattörerna: Myndigheter arbetar kontraproduktivt – som om fågeln vore hotad.

Östersjön är fantastisk. Med dess öar, kobbar och skär har den alltid spelat en central roll för både Sverige och Finland. Men Östersjön är extra känslig med sitt bräckta vatten och tyvärr i stort behov av hjälp. 

I dag är flera fiskbestånd i dåligt skick. Under senare år har fiskare upplevt hur fångsterna minskat och många av de fiskar som fångas, visar tecken på allvarliga stick- och skärskador. Rovfiskarna har blivit allt färre och samtidigt finns det en obalans mot planktonätande fiskar som spigg och skarpsill/vassbuk.

Det akuta läget i Östersjön kräver snabba, kraftiga men hållbara åtgärder. Övergödning och överfiske är problem som vi båda som Europaparlamentariker har arbetat länge med. 

Vi har jobbat för att få fiskekvoter på långsiktigt hållbara nivåer för att både skydda fiskebestånden och säkerställa ett långsiktigt lönsamt yrkesfiske. 
Men det som EU och nationella myndigheter länge har blundat för är ett stort hot mot det hållbara fisket i Östersjön och det problemet stavas skarv.
Läs hela inlägget »
Importerad odlad räka är lika säker att äta som någon annan skaldjursprodukt som finns tillgänglig på europeiska marknader, enligt ny forskning som utförts av forskare vid University of Stirling.

Genom att använda EU-uppgifter för att utföra en riskbedömning på import av räkor fann forskare Dave Little och Richard Newton från Stirlings institut för vattenbruk, tillsammans med kollegor vid Shanghai Ocean University, att räkorimporten har blivit mycket säkrare för konsumenten de senaste åren.

"Jordbruksräka som importeras till EU har ett rykte bland vissa konsumentgrupper att vara av låg kvalitet och det återspeglas ibland i den vanliga pressen, liksom på internet", sade Newton. "Under flera årtionden - sedan import av odlade räkor först dök upp på stormarknadshyllor - har de haft ett negativt rykte gällande miljö och personal. Detta har inkluderat påståenden om att tropisk odlad räka odlas i förorenat vatten och behandlas med stora mängder kemikalier som kan vara skadliga för människors hälsa. "

Forskarna utförde en riskbedömning av importerade räkor som gjorde det möjligt för dem att beräkna den mängd som en genomsnittlig vuxen skulle behöva konsumera för att överskrida gränsvärden för dagligt intag (ADI) för något särskilt skadligt ämne.

Newton och teamet analyserade 18 års data från EU: s snabbvarningssystem för mat och foder (RASFF), som innehåller information om livsmedels- och foderimport som har visat sig innehålla förbjudna eller överdrivna mängder ämnen och därefter avlägsnas från marknaden.
Fritt översatt av Aktuelltredaktionen, resten av artiklen på engelska >>
Läs hela inlägget »
Kalix löjrom utvinns ur siklöjan som fiskas i Bottenviken. Det är enbart rom från siklöja fiskad och bearbetad inom kommunerna Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå som får kallas Kalix löjrom. Arkivbild. Kalix löjrom utvinns ur siklöjan som fiskas i Bottenviken. Det är enbart rom från siklöja fiskad och bearbetad inom kommunerna Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå som får kallas Kalix löjrom. Arkivbild.
Tillgången på siklöja har varit god, enligt fiskarna. Men än står det inte klart var priset på den dyrbara rommen kommer att landa. På Melanders fisk har man ännu inte kunna köpa in årets Kalix löjrom från grossisterna.

Årets fiske av siklöja, som bär på Kalix löjrommen, går mot sitt slut. Signalerna inför säsongen var dystra. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) rekommenderade att fisket drastiskt skulle minska för att bevara beståndet.

God tillgång
Men när fisket drog igång i slutet av september konstaterade fiskarna att tillgången var god. Trots att man i år har dragit ner på både antalet fiskedagar och fisketimmar ser mängden ut att bli minst lika stor som förra året.
- Det är mer fisk i år. Totalmängden hittills i år ligger över eller i paritet med fjolåret. Då fick vi drygt 800 ton, säger Kjell Strömbäck, vice ordförande i Norrbottens kustfiskares producentorganisation.

Förra året blev fiskemängden mindre än beräknat och flera hundra ton lägre än året dessförinnan. Det fick priset att rusa. I grossistled steg priset på den eftertraktade rommen från omkring 1 200 kronor per kilo till runt 2 000 kronor i slutet på säsongen.
Och någonstans där väntas priset ligga, enligt Strömbäck.

Väntar på pris
Konsumenter får betala betydligt mer för de dyrbara gyllene kornen. Hos Melanders fisk, som driver ett antal restauranger och butiker, kostar ett hekto Kalix löjrom i dagsläget 430 kronor.

- Det verkar ha gått ganska bra i år. Jag tror inte att det kommer att stiga, förmodligen kommer det att gå ner litegrann, säger Inger Stridsberg som köper in Kalix löjrom på Melanders fisk. 

Men årets fångst finns ännu inte i Melanders fiskdisk. Fisket avslutas i år den 24 oktober.
- Jag har inte kunnat köpa något ännu. De håller på det för att komma överens om ett pris, så att det inte ska bli som förra året när de (grossisterna) höll på och höjde och höjde, säger Inger Stridsberg. 

Källa: Hallands nyheter 21 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Frozen pollock fillets. Photo: Shutterstock Frozen pollock fillets. Photo: Shutterstock
Den kraftiga tillväxten är en följd av de fasta priserna på filéer på den globala marknaden.

Exporten av pollockfiléer från Ryssland mer än tredubblades under första halvåret 2018 till 31 300 ton, vilket utgör 57 procent av landets totala fisketillverkning, enligt den ryska föreningen för fiskeföretag, företagare och exportörer - VARPE.


Tillväxten stimulerades  både av en ökning av förädlingsprodukter från landet och en stigande trend i filépriserna. Värdet på Rysslands totala export av fisk och skaldjur ökade med 17 procent till 1,7 miljarder dollar (1,5 miljoner euro), delvis på grund av ökad mervärdesproduktion, men också en ökning i globala priser för fileterad fisk.

The sharp growth was spurred by the firm prices for fillets in the global market.

Exports of pollock fillets from Russia more than tripled in the first half of 2018 to reach 31,300 metric tons, making up 57 percent of the country's total seafood exports, according to the Russian association of fisheries enterprises, entrepreneurs and exporters VARPE.

The growth was spurred by both an increase in value-added products from the country and an upward trend in fillet prices. The value of Russia’s seafood exports overall jumped 17 percent to $1.7 billion (€1.5 million), in part due to the value-added production rise, but also a lift in global prices for filleted fish.

Overall seafood exports during the period increased 1.5 percent to reach 843,800 metric tons in the first half of the year, according to VARPE, but this does not include seafood harvested and sold outside the country's customs control zone.

Traditionally, frozen fish makes up the bulk -- around 86 percent in the first half -- of the country’s overall seafood exports.

During the period, frozen pollock exports fell 7 percent to 437,600 metric tons, accounting for 51.8 percent of the total, while herring exports increased 4 percent to 116,900 metric tons, making up 13.8 percent of the country’s overall seafood exports.
Exports of cod dived 5.4 percent to 53,400 metric tons, while salmon exports dropped 45.2 percent to 5,700 metric tons.

Fillet exports from Russia climbed 34.9 percent in the first six months of 2018 to hit 55,300 metric tons and $184 million (€159 million) in value. While pollock fillet exports jumped, exports of cod fillets dropped 44.3 percent to 9,300 metric tons. 

Haddock fillet exports remained flat at 2,300 metric tons compared with the year prior, while minced fish and surimi exports doubled to 6,700 metric tons.

Exports of crustaceans climbed 6.5 percent to 37,000 metric tons, including crab supplies from the country, reaching 30,400 metric tons.

Total exports of mollusks jumped 58 percent to 9,300 metric tons.

According to the VARPE forecast, in the second half of 2018, salmon and pollock fillets will provide the main growth in the country’s overall seafood exports, given that around 140,000 metric tons of pollock are expected to be caught in the Sea of Okhotsk in November and December.

In 2018, Russia’s overall seafood exports are expected to hit 1.7 million metric tons, worth $4.5 billion (€3.9 billion), while in the previous year seafood supplies from the country accounted for 2.1 million metric tons, according to official data.

Källa: intrafish sept 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Photo courtesy of Sustainable Shrimp Partnership Photo courtesy of Sustainable Shrimp Partnership
The Sustainable Shrimp Partnership, an Ecuador-based certification system for shrimp aquaculture launched in March 2018, is pushing forward with developing the metrics for its certification.

The group, founded by seven of Ecuador’s largest shrimp-farming companies, has partnered with the nonprofit Colombian Institute of Technical Standards and Certification (ICONTEC), which developed sustainability standards for the Colombian coffee industry, to produce validation metrics for the Sustainable Shrimp Partnership (SSP) standards. Those are based on the Aquaculture Stewardship Council standards, and include zero use of antibiotics, full traceability, and no negative impact on the local environment, as shown through a water-quality measure.

ICONTEC was chosen because of its expertise in developing practical metrics and protocols “which the global marketplace can depend upon,” Jose Antonio Camposano, the executive president of Ecuador’s National Chamber of Aquaculture, said in the release.
Läs hela inlägget »
Etiketter: räka, ssp, asien
Sill, strömming, clupea harengus Sill, strömming, clupea harengus
Idag startar granskning av ett av ett sill- och skarpsillfiske i Östersjön, med mål att bli MSC-certifierat. Miljömärket MSC visar att fisken är hållbart fångad, har god förvaltning och kommer från livskraftiga bestånd.

– Vi välkomnar fisket in i en granskning. MSC är öppen för alla fisken som vill visa att de är hållbara. Om fisket uppfyller MSC:s krav blir detta det första MSC certifierade svenska skarpsillfisket, en viktig ingrediens i Janssons frestelse som efterfrågas alltmer av svenska konsumenter, säger Minna Epps, chef för MSC i Skandinavien och östersjöregionen.

Samarbete mellan flera östersjöländer
Flera sillfisken i Östersjön har länge velat certifiera sig, men inte kunnat för att det saknats en förvaltningsplan. Sedan några år tillbaka finns en EU-förvaltningsplan vilket gör att större delen av Östersjöns sillfiske kunnat granskas mot MSC:s standard. Lettland och Finland var först ut med certifierad skarpsill och sill från Östersjön. Ytterligare östersjöländer har nu gått samman och utöver Sverige ingår Tyskland, Danmark och Estlands i denna granskning. 

– Idag är medvetenheten och oron för havsmiljön så stor bland konsumenter, att många bara vill ha MSC-märkt. Man skulle kunna säga att MSC snart är ett krav på den skandinaviska marknaden. Om fisket i Östersjön blir certifierad kommer större delen av sillfisket vara certifierat, säger Anton Paulrud, VDpå den svenska producentorganisationen SPF PO.
Läs hela inlägget »
En ny undersökning om rysk sjömatskonsumtion visar på vissa utmaningar för hemmamarknadens leverantörer.

Undersökningen, som genomfördes i slutet av augusti av det ryska offentliga opinionsforskningscentret (VCIOM), frågade 1600 respondenter 18 år eller äldre om deras preferenser och köksvanor. VCIOM presenterade resultaten Globalt fiskerforum i S: t Petersburg, Ryssland i september, vilket avslöjade pris, kvalitet och bekvämlighet som de tre största hindren för ökad fiskkonsumtion i Ryssland.

Undersökningens resultat var positiv i vissa delar - 73 procent av befolkningen sa att de äter skaldjur minst en gång per vecka. 42 procent av de svarande sa att de äter fisk flera gånger i veckan, och ytterligare två procent sa att de åt skaldjur minst en gång varje dag. Bara sex procent sa att de inte konsumerar fisk alls.

Däremot dolde sig även sämre nyheter för sjömatsindustrin. 27 procent av respondenterna sa att de hade minskat den mängd fisk de köpt nyligen, och bara 11 procent som ökar sin fiskeköp. De som hade minskat sin konsumtion angav högre priser (38 procent) och avsaknaden av lämplig kvalitet (36 procent) som huvudorsakerna till minskningen av konsumtionen.


---------------

A new survey on Russian seafood consumption has outlined the challenges facing suppliers of the domestic market.
The survey, conducted in late August by the Russian Public Opinion Research Center (VCIOM), the biggest opinion research center in the country, asked 1,600 respondents aged 18 or older about their seafood preferences and buying habits. VCIOM presented the results at the II Global Fishery Forum in St. Petersburg, Russia in September, revealing price, quality, and convenience as the three biggest impediments to greater seafood consumption in Russia.

The survey’s results were not all negative – 73 percent of the population said they eat seafood at least once per week. Of that total, 42 percent of respondents said they eat fish several times a week, and an additional two percent said they eat seafood at least once every day. Just six percent said they don’t consume fish at all. 
However, hiding deeper in the survey was worse news for the seafood industry. Twenty-seven percent of respondents said they had reduced the amount of fish they had purchased recently, with just 11 percent increasing their seafood buying. Those who had reduced their spending cited higher prices (38 percent) and the absence of seafood of appropriate quality (36 percent) as the main reasons behind the decrease in their consumption. 
The survey shows Russia’s seafood market is experiencing considerable headwinds as consumers’ purchasing habits due to ongoing economic hardships and a generational shift in eating preferences, according to Stanislav Naumov, the group director of the X5 Retail Group, the biggest retail company in Russia.

Källa: Seafood Source 17 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Photo: Seafish Photo: Dobson Agency,Keith Photo: Seafish Photo: Dobson Agency,Keith
Formerly known as the Humber Seafood Summit, the event this year takes place over two days and will yet again see Brexit as the most important talking point.

Any future EU-UK trading relationship model based on an FTA will make accessing preferential tariff treatment contingent on compliance with rules of origin (ROO), according to Daniel Capparelli, practice lead at Global Counsel.

Because the EU and UK are likely to maintain high basic tariffs for many processed food and drink products, including fish, some producers excluded from preferential terms may face the prospect of either restricting production and supply chains or a defacto barring from EU-UK trade.

He gave an example of the supply chain for UK-made deep frozen battered fish fingers. The ingredients here show cod sourced from Iceland, China, Russia, Norway, Germany, Poland and Denmark. It then lists pollock sourced from China, the USA and Germany. Haddock is also listed as coming from Iceland and China.

The fish element is imported in deep frozen blocks into the UK. However, CETA and PEM, as most existing ROO frameworks, require fish content to be “wholly obtained” in a party country to the agreement, so the problem is “fish fingers produced in the UK would fail to meet origin reuirements under a futre EU/UK FTA,” said Capparelli.
Capparelli therefore urged the industry to “know your exposure.”

“The more globalized you are in terms of supply chains, the more you might need to worry."

Källa: intrafish.com 12 okt 2018 >>
Anyone have a crystal ball?
When it comes to Brexit, things keep changing on an almost daily basis at the moment -- for example even overnight there was talk of the transition period being extended for another year.

With the situation constantly in flux “you might as well have a crystal ball in front of you,” said Andrew Oliver, partner at Andrew Jackson Solicitors. However he did give a comprehensive summary of how things stand at the moment, in terms of fisheries legislation, access to waters, what to do with extra quotas, management, and trade.

Particularly, he said it was a “vital issue” that the access to markets for fisheries products will be agreed as part of a future economic partnership along with other goods and products, and will be kept completely separate to the question of fishing opportunities and access to waters.

“This is a vital issue, whether you are in fishing or processing,” he said. “It is good to see no linkage… there was a lot of concern market access would be for fishing rights, so it’s good to hear that remains a key point of government policy.”
Oliver added that the current obstacle of the Irish border has been a good thing for the fishing sector.

“The Irish border issue pushed fisheries into the background and this might be a good thing and allow for proper discussions for fisheries,” he said.
Nevertheless, anything could still happen.

“That’s the way it stands at the moment, but it could all change by lunchtime, or with a new government by Christmas – who knows.”
 
Läs hela inlägget »
Foto : Sjømatrådet / Grethe Hillersøy (2017) Foto : Sjømatrådet / Grethe Hillersøy (2017)
ICES anbefaler en kvote på 588 562 tonn for 2019. Det er rundt 53 prosent over fjorårets råd på 384 197 tonn
Det er den nye høstingsregelen som gjør stort utslag.

Dette skriver Havforskningen:  
Når det nye kvoterådet er vesentleg høgare, skuldast det ikkje stoda i sildebestanden, men ein ny regel for kor mykje det er forsvarleg å fiske.

– Bestanden er framleis på veg ned, men basert på ny og betre kunnskap har ICES berekna at det er trygt å fiske meir av silda, fortel Erling Kåre Stenevik, bestandsansvarleg for NVG-sild ved HI.

Kyststatane blei einige
Kyststatane som forvaltar silda bad nemleg ICES om å evaluere fire nye såkalla haustingsreglar. Desse kan samanliknast med konsekvensutgreiingar som vurderer korleis ulikt fisketrykk påverkar bestanden på sikt. Evalueringane blei offentleggjorde saman med kvoteråda for dei andre pelagiske bestandane.

Då kyststatane deretter blei einige om kva regel dei skal halde seg til, kunne havforskarane lage kvoterådet for 2019, som altså enda på 588.562 tonn.

Har trua på ung, lovande sild
Silda er avhengig av gode årsklassar innimellom for å fylle på bestanden. Rekrutteringa dei seinare åra har vore dårleg.

– Sist superårsklasse var i 2004, og 2013-årsklassen var heller ikkje så verst. Det er denne det blir fiska mest av i dag, seier Stenevik. 2016-årsklassen er ikkje endå ein del av fiskeriet, men ser ut til å vere over gjennomsnittet stor.

– Dersom kvoteråda blir følgt, kan denne årsklassen bidra til å stoppe nedgangen i bestanden.

Källa: Norges Sildesalgslag 23 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: nvg-sill, norge, fiskekvoter, ices
"Mer fisk, tack" säger amerikanska och brittiska konsumenter i en undersökning av Cargill. "Mer fisk, tack" säger amerikanska och brittiska konsumenter i en undersökning av Cargill.
Amerikaner och britter säger alltmer "Jag tar fisk, tack", enligt ny forskning från Cargill.

I sin senaste Feed4Thought-undersökning fann Cargill att 44 procent av de undersökta amerikanska och brittiska konsumenterna under de senaste fem åren hade lagt till mer fisk i sina dieter. Fjäderfä kom som god tvåa, följt av nötkött och därefter fläsk.

"Fler och fler människor väljer fisk som proteinkälla på grund av dess stora positiva inverkan på hälsan och relativt liten inverkan på vår planet", säger Dan Burke, gruppdirektör för Cargills vattennäringsverksamhet i USA och U.K.

Nästan tre fjärdedelar av konsumenterna i undersökningen sa att de valde att äta fisk av hälsoskäl - och antalet ökade med åldern. Fisk har låg nivå mättade fetter, kolhydrater och kolesterol och innehåller en mängd viktiga mikronäringsämnen, inklusive vitaminer, mineraler och omega-3-fettsyror, enligt Världsbanken.

När det gäller hälso- och miljöpåverkan sa nästan hälften av de svarande i USA och en tredjedel av de undersökta i USA att de inte gjorde någon skillnad på odlad och vildfångad fisk. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet håller med om att det inte finns några konstanta skillnader i säkerheten eller näringsvärdet för vild och uppfödd fisk, och både vild och odlad lax har låga nivåer av miljöföroreningar, enligt Washington State Department of Health och Norges Nationella Institut för Näring och Sjömatsforskning. Att hålla fisken färsk var rankad som den viktigaste punkten för sjömatsföretag. 

Fritt översatt av Aktuellt-redaktionen
Läs hela originalartikeln: Aquaculture Directory 3 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Fjordlaks prøver ut nye produksjonsmetoder ved anlegget i Troms. Her fra anlegget i Ålesund. ARKIVFOTO: MORTEN HJERTØ Fjordlaks prøver ut nye produksjonsmetoder ved anlegget i Troms. Her fra anlegget i Ålesund. ARKIVFOTO: MORTEN HJERTØ
Nå er målet å få til en industriell produksjon. I fjor ble det gjort forsøk i mobile fabrikker, mens nå skal prosessen testes ut hos Fjordlaks sin fabrikk Karlsøybruket på Vannøya.

Sammen med Sintef har Fjordlaks gjennomført et forskningsprosjekt som skulle se på hvordan fiskehoder kunne utnyttes optimalt, kalt Heads Up.

Skal teste utstyr
Der klarte de å få ut et proteinpulver med god smak og god lukt. Resultatene var så gode at prosjektet nå er videreført slik at produksjon av proteinpulver fra torskehoder kan bli industri.

- Fremover skal vi kjøre dette i stor skala på vårt anlegg i Troms. Der vil vi teste ut ulike typer utstyr både med tanke på kverning og hydrolyse. Vi vil kjøre forsøk for å optimalisere prosessen, og når vi har funnet en god metode, vil vi kjøre i fullskala ut til tørket pulver, sier kvalitetssjef Andreas Austnes i Fjordlaks til Tekfisk.

Proteinpulveret blir produsert gjennom hydrolyse, som her vil si at ferske fiskehoder kvernes opp, og så blir de kuttet opp ved å tilsette enzymer. Hydrolysen skjer ved 50 grader, og etter litt tid varmes dette opp til 90 grader for å ta knekken på enzymene.

Stoppet opp i Afrika
Fjordlaks har blant annet en dialog med utstyrsleverandører om en ny hydrolysetank. Selskapet har jobbet med å finne nytt marked for torskehoder en stund.
- Vi hadde tidligere tørkede torskehoder som gikk til Afrika. Men da det markedet stoppet litt opp, gikk vi i dialog med Sintef om mulige forsøk på hydrolyse av torskehodene. Vi var interessert i muligheten til å utnytte restråstoffet som da gikk til dyrefôr og ikke til menneskemat. Målet er å utnytte mest mulig av fisken til mat, sier Austnes. 

Noe av utfordringen med å industrialisert prosessen er at torskehodene har mer og større bein enn resten av fisken.
- Torskebeina er tyngre enn for eksempel laksebein. Vi må ha utstyr som klarer å pumpe beinmassen, slik at ikke den sitter fast, sier Sintef-forsker Jannicke Fugledal Remme.

Ferskt råstoff
Austnes trekker frem et par andre utfordringer:
- For vår del er det to ting: Markedet og usikkerhet rundt pris på sluttproduktet. Dessuten må vi finne ut hvilke typer utstyr  som er optimalt for denne typen råstoff. Vi må finne ut hvordan vi ønsker å legge det opp logistikkmessig når det gjelder råstoff og produksjon: Skal vi ha produksjon de stedene råstoffet kommer inn, eller skal vi samle det og kjøre det på ett sted, sier Austnes.

Selskapet ønsker å bruke så ferskt råstoff som mulig.
- Vi klarer det med dagens logistikk, men da er vi avhengig av å produsere på flere avdelinger. Når vi får gjort forsøk i fullskala vil vi se på utbyttet og prosessen, hvor lett eller vanskelig det er å få et stabilt sluttprodukt, sier kvalitetssjefen.
Proteinpulver fra sei, uer og torskehoder.FOTO: SINTEF OCEAN

Mange vil ha prøver
Hos Sintef opplever de at interessen for proteinpulveret de har utviklet er økende.
- Vi blir i større grad forespurt om prøver fra det første forsøket. Når vi sender ut prøver, får vi positive tilbakemeldinger. Vi får også en del spørsmål fra industribedrifter om teknologivalg, sier Remme.

Pulveret fra torskehodene er vannløselig, har 93 prosent protein og helt nøytral smak.
- Det kan fint blandes i forskjellige typer mat, for det har ingen fiskesmak, sier forskeren.
Å fjerne lukt og smak fra pulver som produseres av restråstoff har vært en utfordring. Remme er stolt over at de har fått det til.

- I Sintef har vi ti kolleger med doktorgrad knyttet til den type teknologi, så vi gjorde noen kvalifiserte gjetninger når vi gikk for den enzymkombinasjonen vi gjorde. At det slo så bra ut, var en stor opptur, sier hun.

Industriell produksjon
Det nye Heads Up-prosjektet skal pågå ut neste år, og er støttet av Fiskeri- og havbruksnæringens forskningsfond med 2,3 millioner kroner. 
Når prosjektet er ved veis ende håper Remme de har klart å utvikle en fullskala linje som har lønnsom fullskala produksjon av proteiner av høy kvalitet. Austnes tror det er gode muligheter for å få til industriell produksjon.

- Men når det skjer, er et annet spørsmål. Det er mye informasjon som må på plass før en er klar for å gå for en endelig løsning. Det er store investeringer det er snakk om, og vi må ha kontroll på produktet og kjenne prisen på markedet og hvor stabilt det er først, sier han. 

Källa: Fiskeribladet 17 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Docent Fredrik Gröndahl är projektledare för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Seafarm, här i aktion med cyklop och snorkel på jakt efter nya fynd av tång. Bild: Privat, Lisa Thanner Docent Fredrik Gröndahl är projektledare för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Seafarm, här i aktion med cyklop och snorkel på jakt efter nya fynd av tång. Bild: Privat, Lisa Thanner
Intresset för tång växer snabbt – både som framtida livsmedel, framställning av plast och som biobränsle. Samtidigt undersöker forskare om tång också är en nyckel till ett längre och friskare liv.

Tång är samlingsnamn för stora vattenlevande alger (makroalger). De har länge använts som mat, främst i Asien, men även som konsistensgivare, stabiliseringsmedel och emulsionsmedel, gödsel och djurfoder.

I Sverige är vi hittills ovana att äta tång, men intresset blir allt större. Samtidigt pågår forskning på olika håll för att hitta fler användningsområden.
– Jag är personligen övertygad om att det är nu det börjar, inom de närmaste fyra-fem åren, säger Fredrik Gröndahl, docent och lektor på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och projektledare för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Seafarm.
Läs hela inlägget »
Etiketter: livsstil, hälsa, nymat, tång
Cod onboard a Norway Seafoods vessel. Photo: Ingun A. Mahlum Cod onboard a Norway Seafoods vessel. Photo: Ingun A. Mahlum
Båda parter ser en minskning.

Den gemensamma rysk-norska fiskerikommissionen har fastställt en kvot på 725 000 ton för Barentshavet torsk för fiskeåret 2019. Detta är en minskning med 6,5 procent från kvoten på 775 000 ton fastställd för 2018.


För kolja kommer den totala tillåtna fångsten (TAC) 2018 att fastställas till 172 000 ton, en minskning med 15 procent från 202 305 ton i år.

I juni rekommenderade Internationella havsforskningsrådet (ICES) en nedgång på 13 procent i torskkvoten för Barentshavet för 2019 till högst 674 678 ton.

För kolja ICES rekommenderade en TAC på högst 152 000 ton, 25 procent lägre än förra årets kvot på 202 305 ton. Den totala kvoten för blåvitling år 2019 fastställs till 27 000 ton.

Med hänsyn till råd från forskare och nuvarande tillgång beslutades det att man inte öppnar loddfisket 2019, för första gången på fyra år.

Den totala kvoten för torsk fördelas mellan Norge, Ryssland och tredjeland enligt samma mönster som tidigare år. Norges kvot för 2019 kommer att bli 328 697 ton, varav 21 000 ton torsk och 7 000 ton av fångst.

Den norska delen av kolja kommer att uppgå till 85 080 ton, inklusive forskningskvoten.

"Efter denna andra runda av konstruktiva och goda fiskeförhandlingar med Ryssland är jag glad över att vi har kommit överens om 2019, vilket innebär att vi fortfarande kan skörda hållbart från våra gemensamma fiskeresurser i Barentshavet", säger Norges Fiskeriminister Harald T. Nesvik.

Källa: Intrafish 18 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
LAVT KLIMAAVTRYKK: Pelagisk fisk kommer best ut i klimasammenheng. På bildet poserer administrerende direktør i Ouwehand, Anton van der Plas, med en matjessild slik den nederlandske delikatessen skal LAVT KLIMAAVTRYKK: Pelagisk fisk kommer best ut i klimasammenheng. På bildet poserer administrerende direktør i Ouwehand, Anton van der Plas, med en matjessild slik den nederlandske delikatessen skal
Översatt och tolkad från Fiskeribladet.no

Främja fisk som något hållbart
Siffror från Norges Sjömatsråd  visar att fiskförsäljningen minskade med 15 procent år 2017. Framförallt är den yngre generationen 18-34 år som sticker ut på det negativa hållet.

Mätbart
Nyligen publicerades en rapport från Sintef som tog kolavtrycket för olika typer av livsmedelsproduktion. Detta är alltså ett mått på hur miljövänlig en livsmedelsproduktion är. Inte överraskande sätter fisk, både vild och odlad, köttproduktion i skuggan.

Rapporten visade till exempel att ett kilo norska laxfiléer som såldes i Paris resulterade i utsläpp på cirka 2,5 kilo CO2-ekvivalenter. Vitfisk, som torsk, sei och kolja, kom på samma resultat som lax. I jämförelse är köttprodukter som gris långt över fisk med ca 5,9 kilo och nöt med 30 kilo!

Vi kan därför vara tydliga med att fiskproduktion ur ett hållbarhetsperspektiv är ett bättre alternativ än köttproduktion. Dessutom finns det en typ av livsmedelsproduktion som till och med sätter lax och vitfisk i skuggan. Sill och makrill har ett betydligt lägre koldioxidavtryck än både lax, sik, kyckling och, såklart, kött. Överraskande visade rapporten att sill och makrill hade ett utsläpp på knappt 1,0 kilo CO2-ekvivalenter per kilo.

Samtidigt visar siffror nordborna vill bidra till att minska klimatutsläppen. Inte bara vill de minska klimatförändringen, undersökningen visar också att 90 procent vill välja varor med lågt klimattryck och 85 procent är villiga att minska sin egen konsumtion.

Marknadsför låg klimatpåverkan
I en tid då många köper elbilar och tydligt hänger på "klimatvågen", är det anmärkningsvärt att inte en låg klimatpåverkan i samband med livsmedelsproduktionen inte marknadsförs av fiskerinäringen. Eftersom det är ett ord som säljer idag måste det vara "hållbart".

Om försäljningen av fisk har minskat är det inte orimligt att anta att de som har valt bort fisk har valt köttprodukter som substitut. Om sjömatsindustrin är på tårna här kan den kommunicera med befolkningen att om de väljer fisk snarare än kött, kommer de att bidra till att minska klimatutsläppen. Eftersom det är vad befolkningen vill enligt de undersökningar som publicerats så är det en viktig poäng som inte får missas.

Originaltext: Fiskeribladet.no 17 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
1987 var Östersjön fullt av jättetorskar. I dag är de helt utfiskade. Foto: Naturskyddsföreningen 1987 var Östersjön fullt av jättetorskar. I dag är de helt utfiskade. Foto: Naturskyddsföreningen
Flera medier rapporterar nu om kritik mot de beslutade fiskekvoterna i Östersjön.

Ur SvD:
Kritiska röster om EU:s nya fiskekvoter
EU:s medlemsländer har nu enats om fiskekvoterna för nästa år i Östersjön.
"Helt och hållet inom de vetenskapliga rekommendationerna", enligt landsbygdsministern.
"Oroväckande", säger forskaren.
Läs mer på SvD >>

Så här skriver Norra Skåne:
"EU:s fis­ke­mi­nis­trar kun­de år enas ovän­tat snabbt om fis­ke­kvoterna i Öster­sjön för nästa år. Men för torsken blev det på be­kost­nad av den håll­bara ut­veck­lingen av fis­ket och fiskarna.

För ett år se­dan krävdes 20 tim­mar för­hand­lingar in­nan mi­nis­trarna enades. I år gick det på en ef­ter­mid­dag.
Re­dan kom­mis­sionens för­slag, som ba­serades på ve­ten­skap­liga be­räk­ningar, fick kri­tik för att skatta torsken för hårt. Re­dan är torsken så hotad att fiskarna ofta miss­lyc­kas med att få upp så myc­ket som kvoten varit. Torsken växer ock­så för då­ligt och är där­för be­tyd­ligt mind­re än vad den borde var.

Ändå tillåter nu EU:s fis­kemi­nis­trar med Sven-Erik Bucht (S) som svensk mi­nis­ter med det­ta an­svar, att fis­ket ska få öka med 70 pro­cent i väst­ra Öster­sjön. I öst­ra delen av Öster­sjön krävs en minsk­ning med 15 pro­cent, men det an­s­es ock­så in­ne­bära för hårt fis­ke om man ska se till den lång­sik­tiga håll­bar­heten.

Det är inte bara bio­loger och naturvårdare som är kri­tiska. Även fis­ke­ri­fö­re­trä­da­re, som Peter Ronelöv Olsson, ord­fö­ran­de för Sve­ri­ges Fis­ka­res Producentorganisation, tycker att EU-be­slu­tet ris­kerar det ut­hål­liga fis­ket. Det räcker inte att kun­na fiska nästa år, fis­ket måste tryggas för 20 år framåt, tycker han.  Det borde fis­ke­mi­nis­trarna ock­så in­sett och an­passat be­slu­tet till."

Källa: Norra Skåne 17 okt 2018 >>

Fler rapporteringar

Naturskyddsföreningen: 
Nya torskkvoter i Östersjön inte satta utifrån vetenskapen >>


Gefle Dagblad:
Lagen är föråldrad i förhållande till dagens skarvbestånd >>


 
Läs hela inlägget »
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har under måndagen deltagit i ett möte med EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg och där beslutat om fiskemöjligheterna i Östersjön under 2019.

– För att vi ska kunna fiska och äta fisk från vårt närmsta hav även i framtiden krävs det att Östersjöns bestånd är livskraftiga. Sverige arbetar alltid för ett långsiktigt hållbart fiske i alla havsområden, men det är klart att Östersjön ligger Sverige och mig varmt om hjärtat, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

– Vad gäller utfallet för lax i hela Östersjön är jag riktigt nöjd med resultatet, då vi för första gången tar ett helhetsgrepp om laxförvaltningen och får med oss de andra länderna på en försiktigt TAC, Total Allowable Catch, och dessutom tar itu med det ”tjuvfiske” som enligt ICES förekommer i vissa länder. Detta är något som jag, tillsammans med min finska kollega, har jobbat för i många år och jag är särskilt glad att vi kunde få det på plats under vårt svenska ordförandeskap i det regionala forumet Baltfish, fortsätter landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

– Tyvärr kom vi inte helt i mål med torsk i östra Östersjön, men jag kommer fortsätta göra vad jag kan för att komma till rätta med den problematik och de utmaningar som vi har med det beståndet, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Regeringen anser att fiskemöjligheter ska beslutas i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik (inklusive MSY-målet) och Östersjöplanen, dagens beslut ligger helt i linje med detta. Östersjöplanen är en flerårig förvaltningsplan för bestånden av torsk, sill och skarpsill i Östersjön.

Beslutade fiskemöjligheter för Östersjön för 2019 (i procent, jämfört med 2018)
Läs hela inlägget »
During the summer the first of three trials conducted by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and local fishermen from southern Sweden was concluded. The aim of the project is to improve the profitability of coastal fishing on wild cod. At present, the condition of Eastern Baltic cod is poor for a number of reasons including their small and skinny size which makes them unsuitable for the market.

Instead of throwing back these skinny cod, fishermen and researchers have joined forces in a project which then cultivates these fish under controlled conditions. The initial results indicate that on average the cod increased by 200 grams per fish, yielding 35% additional weight. As the latest ICES Baltic Fisheries Assessment Working Group report indicates, this is a significant increase.
Läs hela inlägget »
MAKRELL: Dei siste åra har kvar enkelt kyststat fastsett nasjonale kvoter i tråd med det den enkelte meiner er rett for seg. ARKIVFOTO: OLE ERIK KLOKEIDE MAKRELL: Dei siste åra har kvar enkelt kyststat fastsett nasjonale kvoter i tråd med det den enkelte meiner er rett for seg. ARKIVFOTO: OLE ERIK KLOKEIDE
Om inte kuststaterna enas om fördelningen och förvaltningen av bestånden, och om inte överfisket reduceras, kommer både NVG-sill och makrill att riskera att mista sin miljömärkning.

Dei siste åra har ikkje kyststatane til kolmule, makrell og norsk vårgytande sild vore samde om forvaltinga og fordelinga av desse artane.

Alle desse bestandane vandrar mellom sonene til kyststatane. Vi kan nytte norsk vårgytande sild som eksempel: Silda gyt i norsk sone, veks opp i russisk og norsk sone i Barentshavet, beitar og legg på seg i norsk sone, færøysk sone, islandsk sone og i internasjonalt farvatn. Slik er det også for makrellen og kolmula. Dei gyt ein plass, veks opp ein annan stad, og beitar «over alt». Kyststatane meiner difor, kvar for seg, å ha gode argument for at dei skal ha ein gitt del av dei enkelte pelagiske bestandane. 
Läs hela inlägget »
"våga bry dig lika mycket om maten du äter på restaurang som den du väljer i butik. Låt hållbara och certifierade råvaror bli en hjärtefråga även när du äter ute", skriver flera organisationer. Foto: "våga bry dig lika mycket om maten du äter på restaurang som den du väljer i butik. Låt hållbara och certifierade råvaror bli en hjärtefråga även när du äter ute", skriver flera organisationer. Foto:
Intresset för miljö- och klimatfrågan är större än någonsin och allt fler väljer hållbart i matbutiken. Men det finns en vit fläck på den hållbara matkartan – restaurangmaten.

En färsk undersökning visar att åtta av tio tycker det är viktigt att maten som serveras på restaurang ska vara hållbart producerad. Men trots detta så är det alldeles för få som berättar vad som ligger på tallriken. Vi tycker det är dags för restaurangerna att komma in i matchen!

Samtidigt som butikerna har gått i bräschen och erbjuder sina kunder ett stort och varierat utbud av certifierade produkter, är det förvånansvärt tyst bland många av landets krögare.

Visst finns det inspirerande initiativ från restauranger och hotellkedjor som certifierar sina restauranger, följer WWF:s Fiskguide och siktar på hög andel ekologiskt. Men de är alldeles för få och förändringen går alldeles för långsamt.
Läs hela inlägget »
Photo courtesy of Nissui Photo courtesy of Nissui
Next year’s pollock catch in the Western and Central Gulf of Alaska will drop substantially, according to the new catch limits for Gulf of Alaska species that are slated to be adopted by the North Pacific Fisheries Management Council. 

The proposal from the council, which passed on 4 October, would see a 34 percent decrease in total allowable catch for Alaskan pollock, down from 157,455 metric tons this year to 103,905 metric tons in 2019. 

A reduction in total allowable catch for Pacific cod is also expected for next year, down almost 6 percent from last year’s 13,096 metric tons in the Gulf of Alaska to 12,368 metric tons for 2019. 

On the other hand, the preliminary total allowable catch for sablefish is up 40 percent for next year from 11,505 metric tons this year to 16,190 tons next year. 
For deep-water flatfish, the total allowable catch has increased slightly from 9,385 metric tons to 9,499 metric tons. The proposed total allowable catch for shallow-water flatfish, however, dropped to 14,529 metric tons for next year as opposed to 15,373 metric tons this year. 

Further analyses will be undertaken before the values are set in stone for each of the species. The closing specifications for total allowable catch for the Gulf and Bering Sea will be determined at the council’s meeting in December. 

Källa: SeafoodSource 10 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Vegetariska köttbullar. Foto: Orkla Foods Vegetariska köttbullar. Foto: Orkla Foods
Det framgår i en undersökning utförd av SIFO.

Vad betyder egentligen vegetariskt? Och hur skiljer sig vegetarisk mat från vegansk? Enligt en SIFO-undersökning, gjord på uppdrag av Orkla Foods Sverige, menar svenska konsumenter att mejeriprodukter och ägg kan ingå i vegetarisk mat. 2500 svenska konsumenter i åldrarna 16 till 74 år ingick i undersökningen.

Idag finns det ingen lagstadgad definition på vilken typ av mat som får kallas vegetarisk. Olika myndigheter och organisationer använder sig av olika definitioner.

– Att det inte finns någon gemensam definition försvårar för konsumenterna när de ska göra medvetna val. Vi hoppas att resultatet av den här undersökningen ska ge kunskap om vad konsumenterna själva tycker så att vi får en tydlig enhällig definition som lever upp till konsumenternas förväntan på vad som är vegetariskt respektive veganskt, säger Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, i ett pressmeddelande.

För att ta reda på konsumenternas inställning till vegetariskt har SIFO gjort en undersökning på uppdrag av Orkla Foods Sverige. Undersökningen visar att 85 procent av svenska konsumenter anser att vegetarisk och vegansk mat skiljer sig åt. Mer än två av tre tycker att mjölk, ost och ägg kan ingå i en vegetarisk kost. En övervägande majoritet anser att skillnaden på veganskt och vegetariskt är att man även utesluter mejeriprodukter, ägg och honung i en vegansk kost.
Läs hela inlägget »
Coop Forums stormarknadschef Tobias Håkansson. Coop Forums stormarknadschef Tobias Håkansson.
För några veckor sedan öppnade Coop Forum i Bäckebol sin egna fiskdisk. Svaret lät inte vänta på sig. Det blev en dundersuccé.
– Man kan lugnt säga att det blev en rivstart och vi har fått en försäljning långt  över förväntan, säger en nöjd Tobias Håkansson, stormarknadschef på Coop Forum i Bäckebol.


Att fisk och skaldjur är nyttigt och gott vet inte minst vi på västkusten. Det ska vara färskt och hålla hög kvalité. Dessutom ska det vara prisvärt. Det konceptet har Coop Forum i Bäckebol anammat. För ett par veckor sedan nyöppnade de i egen regi sin nya fiskavdelningen.

– Ja, nu kör vi i Coops regi och det känns bra. Vi har vår egna duktiga personal, samt att vi köper in det mesta av fisk-och skaldjur direkt från fiskauktionen, säger Tobias.
Fiskdisken har blivit en fullträff och det lär fortsätta. Lokaltidningen har vid flera tillfällen testat både fisken och skaldjuren och det har smakat ljuvligt. Mängder med andra kunder säger likadant.

Utbudet av fisk, skaldjur har breddats och det räcker att kika på uppläggningen för att lockas till att handla.
– Vi har satsat lite extra på att göra en tilltalande uppläggning och det har gjort susen, säger Tobias

Förutom den höga kvalitén så håller de fantastiskt bra priser..
– Vårt mål är att var billigast i Göteborgs på fisk- och skaldjur, samtidigt som vi håller högsta kvalité.

Under premiärhelgen sålde de 7 ton skaldjur och fisk, Ja, ni läste rätt.
– Det var ett makalöst tryck, vilket förstås var oerhört glädjande.
Så har det varit flera helger därefter och det kommer att fortsätta.

Varför tror du ni lyckats så bra direkt med den nya fiskdisken?
– För det första så är fisk nyttigt och väldigt gott. Sedan är självklart våra fina priser och höga kvalité avgörande, samt att vi har en duktig personal, säger stormarknadschefen.
Som om inte succén med fiskdisken var nog. Nu är de störst på plock i butik till online inom Coop Göteborg.

– Det är mycket glädjande. Vi har medvind i våra satsningar och kommer att fortsätta utveckla andra avdelningar i butiken.

Coop Forum i Bäckebol är stormarknaden som ständigt utvecklas positivt. Allt för att tilltala sina kunder. Med sin nya fiskdisk och att de nu är störst på plock i butik till online.

Källa: Lite Lokalt 28 sept 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Foto: Shrimptails Magazine Foto: Shrimptails Magazine
Återförsäljare i Europa har traditionellt arbetat med räkimportörer för att säkra tillgången på färsk och frusen varmvattensräka. På senare år har dock en ny trend utvecklats där återförsäljarna har börjat köpa räkor direkt från källan och utelämna importledet. De köper direkt från exportören för att förbättra kontrollen och få bättre marginaler.

Retailers in Europe traditionally work with shrimp importers for their supplies of refreshed and frozen warmwater shrimp. In recent years, a trend has been developing in terms of retailers wanting to start buying shrimp more directly from the source, leaving out importers and buying directly from exporters, in order to increase their control and to better manage margins.

Large exporters in countries such as India applaud this trend as they proclaim to be large and mature enough to do direct business with European retailers. However, importers stress that exporters should not underestimate the risks of doing business with retailers directly. Keeping stock, working with fixed price agreements, and dealing with claims when things go wrong require financial strength, a strong organization, and an ability to build a strong relationship with the supermarket’s purchase team.

Shrimptails spoke with Ben Van Wolput, managing director at Antwerp Cold Stores (ACS) in Belgium, about the likelihood that more retailers will source more directly.
Antwerp Cold Stores (ACS) is a logistics cluster for companies in the food industry, offering services that would normally be provided by importers. It is strategically located on the left bank of the Port of Antwerp within a stone’s throw of the biggest container terminals in the port, and right next to the Border Inspection Post (BIP) where all sanitary inspections take place. 

By operating a site of 36,000 m2, on which a temperature controlled warehouse is located of approximately 16,000 m2, ACS offers value-added services to the increasing demand of the food industry. The warehouse has a capacity of 8,500 pallets of frozen foodstuffs and 7,500 pallets of chilled foodstuffs. The company started its activities in March 2016 with staff and management that has more than 20 years of experience in the industry.
Läs hela inlägget »
Etiketter: grossist, handel, räka, detaljist
BioMar har identifierat ett marknadsmöjlighet för en hållbar premiumräka. Det tillkännagavs i veckan i samband med Global Aquaculture Alliance:s årliga konferens, GOAL. De kommer att samarbeta med räkbönder i Ecuador för att realisera denna hållbara innovativa produkt.

BioMars globala hållbarhetsdirektör Vidar Gundersen deltog i flera diskussioner under GOAL-konferensen där han delade sin inblick i hur andra odlade arter har låst upp nya marknader och affärsmöjligheter runt om i världen. Han gav exempel på hur BioMar i samarbete med andra i värdekedjan kunde bygga hållbara varumärken inom lax.

BioMars Global Sustainability Director, Vidar Gundersen
"BioMar är fortsatt engagerad i hållbarhet och det arbete som vi började för ett decennium sedan. Vi kan ta lärdomarna från andra arter och tillämpa dem för att skapa ett verkligt hållbart räkval för återförsäljare och slutkonsumenter. Vi hoppas kunna initiera nya projekt med våra kunder, vilket kan påskynda utvecklingen av högvärda räkprodukter ", säger Vidar.

Fritt översatt av Aktuellt-redaktionen
Läs hela inlägget »
Torsk. Foto: Magnus Lundgren Torsk. Foto: Magnus Lundgren
Den 15 oktober möts EU:s fiskeministrar för att enas om Östersjöns fiskekvoter för 2019. Trots ett utfiskat torskbestånd har EU under flera år frångått forskningens rekommendationer om lämpliga kvoter. Även i år ligger EU:s förslag högre än vad som rekommenderas. Världsnaturfonden WWF uppmanar nu svenska politiker att gå i spetsen för en återhämtningsplan för torsken i Östersjön.
 
–  Innan valet var de politiska partierna eniga om att det behövs krafttag för att rädda Östersjötorsken, vilket är mycket glädjande eftersom risken för beståndens kollaps är uppenbar. Nu gäller det för politikerna att ta ansvaret vidare. Sverige bör gå i spetsen och ta initiativ till en återhämtningsplan för torsken i Östersjön, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.

Rekommendationen från det Internationella havsforskningsrådet ICES är att för 2019 skära ner på dagens torskfiskekvoter med 25 procent. EU:s förslag innebär en sänkning, men enbart med 15 procent. Forskarna har även haft svårt att åldersbestämma torsken vilket resulterat i osäkra beståndsuppskattningar. Fisket bör därför bedrivas med försiktighet. Det är nu upp till ledamöterna i EU-nämnden samt miljö- och jordbruksutskottet att komma fram till Sveriges ståndpunkt i frågan. 
Läs hela inlägget »
Etiketter: torsk, östersjön, wwf, eu
Johnny Oresten på företaget Smögenlax ifrågasätter länsstyrelsens resonemang. Bild: Ingvar Spetsmark Johnny Oresten på företaget Smögenlax ifrågasätter länsstyrelsens resonemang. Bild: Ingvar Spetsmark
Det är olämpligt att starta en laxodling i Kungshamn eftersom vattenkvaliteten i havet måste förbättras. Det menar länsstyrelsens miljöskyddsavdelning och vattenmyndigheten som säger nej till planerna.

– Det är jättetråkigt att behöva säga nej men det är helt enkelt så att havet utanför Kungshamn inte tål mer utsläpp, säger Annika Ekvall, vattenvårdsdirektör på Vattenmyndigheten.

Ett tungt besked för företaget som uttrycker besvikelse över länsstyrelsens beslut:
– Jag tycker inte länsstyrelsen ser till helheten utan bara på enskilda detaljer, säger Joel Oresten, Smögenlax.

Den ansökan som lämnats in till Mark och miljödomstolen i Vänersborg gäller en mindre anläggning för odling av lax vid Fisketången i Kungshamn och en större anläggning för att kunna odla cirka 5 000 ton lax om året. Syftet med satsningen är att starta en större landbaserad fiskodling och på allvar ta upp konkurrensen med laxodlingarna i Norge.
Läs hela inlägget »
Norge har eksportert 2 millioner tonn sjømat til en verdi av 71 milliarder kroner hittil i år. Det er en volumøkning på 174 000 tonn eller 8 prosent, og en verdiøkning på 2,3 milliarder kroner eller 3 prosent målt mot samme periode i fjor. Betyr dette at Norge passerer 100 milliarder i sjømateksport innen årsskiftet?

I september eksporterte Norge 160 000 tonn sjømat til en verdi av 7,7 milliarder kroner. Det er en nedgang i volum på 21 prosent, mens verdien falt med 4 prosent eller 307 millioner kroner fra samme måned i fjor. 
- Hittil i år har vi eksportert for 71 milliarder kroner i hele sjømatkategorien. Dette er drevet av god pris på blant annet torsk og økning i volum på laks. Samtidig har valutaeffekten totalt sett vært positiv for norsk sjømateksport i 2018. Dette tegner for at 2018 blir et rekordår. Om vi skal passere den «magiske grensen» på 100 milliarder i eksportverdi i år må blant annet verdien på laks betydelig opp for fjerde kvartal, sammenlignet med samme periode i fjor. Samtidig går en spennende sild- og makrellsesong i møte med potensial for verdivekst, sier direktør for markedsinnsikt og
markedsadgang i Norges sjømatråd, Asbjørn Warvik Rørtveit.
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: norge, export, ekonomi, lax
A Vietnamese fish farmer. Photo: WWF A Vietnamese fish farmer. Photo: WWF
The initiaitive aims to bridge the gap for small producers not ready for full ASC certification.

The Aquaculture Stewardship Council (ASC) launched a new program to facilitate accessibility of the standard by helping producers that are not yet ready for certification to improve their practices and mitigate their environmental and social impacts.

The ASC Improver Programme (AIP) will also provide support to help more farmers update their practices even if they decide not to attain ASC certification.

“Until now there has not been guidance for producers on how to improve their practices so they can meet the requirements in the ASC standards, but the Improver Programme will help to bridge that gap,” said Roy van Daatselaar, producer support manager at ASC.

“The aquaculture industry includes a significant amount of small-scale farms, particularly in Asia, and providing guidance to these producers on how to improve practices will play an important role in the ASC’s mission to raise the overall standards of aquaculture worldwide.”

Källa: Intrafish media 3 okt 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Photo courtesy of The Hindu Photo courtesy of The Hindu
The European Union will not be placing a ban on imports of Indian shrimp, according to the E.U.’s ambassador to India. 

Ambassador Tomasz Kozlowski told India’s Business Standard on 25 September the E.U. had ruled out a ban in response to European concerns over the safety of India’s shrimp exports.

“We are not going to put any ban on Indian shrimps,” Kozlowski said. “Only one thing is that we have some health regulations in Europe and all imports from abroad should meet our requirement."

The European Commission was reportedly considering a total ban on Indian shrimp imports after E.U. inspectors found numerous shipments of Indian shrimp containing veterinary medicinal products, pesticides, and contaminants at concentrations in excess of E.U. maximum limits. 
Läs hela inlägget »
Det finns ingen kategori som varierar lika mycket i betydelse och behandling över hela världen som färsk fisk.

På stormarknader i Spanien eller Portugal är det inte ovanligt att en välskött fiskdisk står för upp till 12% av en butiks omsättning, vilket återspeglar betydelsen av fisk och skaldjur i den nationella kost och landets kök . Som ett resultat är färsk fisk-handel i Iberia superlativ.

I andra länder, som Storbritannien, där fiskkonsumtionen är mindre än hälften av Portugal och där förlitningen på beredda måltider och bearbetade livsmedel är mycket högre, kan fiskdiskar kännas lite dom ditslängd med tidigare upptintade fiskfiléer dumpade på en isbädd.

Det finns verkligt utrymme i Storbritannien för fiskdiskar att göra kategorin mindre skrämmande, tillhandahålla mer mervärdestjänster och skapa mer efterfrågan i vad som kan vara en stor möjlighet, eftersom hälso- och friskvårdsutvecklingen fortsätter oförändrad.

Här följer åtta exempel på fiskdiskar runt om i Europa.

Ovanstående fritt översatt av redaktionen
Läs hela inlägget »
En Sifoundersökning visar att hälften av svenskarna är mest oroliga för att drabbas av terrordåd, våldsbrott eller trafikolyckor. Samtidigt är risken att dö i hjärt-kärlsjukdom nästan 90 gånger större. Många liv i Skåne kan räddas om vi fokuserar på det vi kan förändra: vår livsstil. Det skriver representanter för Hjärt-Lungfonden.

Vad kommer du att dö av?
Frågan är svår och otäck, men kan besvaras – åtminstone statistiskt. Hjärt-Lungfonden har frågat 1 000 svenskar vad de är mest oroliga för att drabbas av. Hälften, 49 procent, svarar terrordåd, våldsbrott eller trafikolyckor; händelser som i fjol berövade 366 svenskar livet.

366 slocknade liv är 366 för många, och det är naturligt att dramatiska dödsfall väcker större uppmärksamhet och skapar större oro. Samtidigt riskerar människors rädslor att smitta av sig på medierapportering, politiska beslut och fördelningen av ekonomiska resurser, utan att vara baserade på fakta.

Det största hotet mot skåningarna kommer nämligen varken från våld eller terror, utan från stroke, hjärtinfarkt och plötsligt hjärtstopp. Varje år avlider över 30 000 svenskar i hjärt-kärlsjukdom, varav drygt 4 000 enbart i Skåne.
Läs hela inlägget »
Amazon Fresh has been slowly gaining ground since its establishment in 2007. What's next for the online grocery giant? Photo: Amazon Amazon Fresh has been slowly gaining ground since its establishment in 2007. What's next for the online grocery giant? Photo: Amazon

'The digital transformation of retail has started and it won’t stop,' expert says.


E-commerce for fresh groceries is on the rise and while its development is still slow -- and operators are far from working profitably -- it’s a trend that’s not going to go away.

Food producers, including seafood, need to be prepared for this next generation of shoppers, Dominik Große Holtforth of the E-Commerce Institute Cologne, Germany, told the audience at the salmon@baader event in Lübeck, Germany, Thursday last week.

For the moment, classic distribution channels are still dominating but the online share is increasing. Große Holtforth predicted that 10 years down the line players such as Amazon Fresh will be established.

Taking the example of the United States, where Amazon Fresh and Walmart are leading the online grocery field, he said “optimistic experts” are predicting a growth rate of 30 percent in market share to 2021.

Läs hela inlägget »
Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten
I drygt tre år har Östersjöländerna som ingår i den regionala miljökonventionen Helcomarbetat med att bedöma Östersjöns miljöstatus.
Ländernas gemensamma bedömning finns nu samlad i slutrapporten ”State of the Baltic Sea”.
- Rapporten beskriver statusen för arter och livsmiljöer samt nivån av mänsklig påverkan på Östersjön, säger Agnes Ytreberg, utredare på enheten för miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.


Många experter och myndigheter i Sverige och andra Östersjöländer har deltagit i arbetet med att ta fram data och tröskelvärden för bedömning av biologisk mångfald i, samt belastningar och påverkan på, Östersjön. Slutsatserna i rapporten bygger på vetenskapligt framtagna resultat baserat på bästa tillgängliga data under perioden 2011-2016.

Enligt Helcoms bedömning finns tecken på förbättringar men till stor del kvarstår problemen med bland annat övergödning, farliga ämnen och fysisk störning i stora delar av Östersjön. Flera arter och deras livsmiljöer mår inte bra och mer åtgärdsarbete krävs för att rädda Östersjön.
Läs hela inlägget »
Tove Larsson, ny näringslivschef på Livsmedelsföretagen. Foto: Livsmedelsföretagen Tove Larsson, ny näringslivschef på Livsmedelsföretagen. Foto: Livsmedelsföretagen
Rekryterar näringspolitisk chef från Bryssel. Tove Larsson kommer från och med den 1 december att tillträda rollen som näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen. Där kommer hon att utveckla och leda företagets public affairs-arbete.

– Jag ser väldigt mycket fram emot att få arbeta med alla kunniga medarbetare på Livsmedelsföretagen och att tillsammans med dem utveckla public affairs-verksamheten. En viktig fråga för Livsmedelsföretagen framöver är att fokusera på hållbar utveckling och tillväxt samt innovation i hela livsmedelskedjan, och därmed bidra till att göra den svenska livsmedelsindustrin ännu mer globalt konkurrenskraftig, säger Tove Larsson i ett pressmeddelande.

Tove Larsson har tidigare jobbat i Bryssel i många år med avbrott för studier och en tid på bland annat Europaparlamentet i Luxemburg. Närmast kommer hon från FoodDrinkEuropes och innan dess ledde hon konsultbyrån Weber Shandwicks public affairs-avdelning i Bryssel och ansvarade där för klienter inom hälso-, konsument- och hållbarhetsområdet.

Källa: Fri Köpenskap 28 sept 2018 >>
 
Läs hela inlägget »
Allt färre unga går till fiskdisken. Branschen behöver bli bättre på att visa på milö- och hälsofördelarna med fisk, menar Norges Sjömatråd. Foto: PONTUS NYMAN Allt färre unga går till fiskdisken. Branschen behöver bli bättre på att visa på milö- och hälsofördelarna med fisk, menar Norges Sjömatråd. Foto: PONTUS NYMAN
Branschen står inför en stor utmaning med att locka yngre. Tongångarna var dämpade på seminariet Framtidens fiskavdelning som i vanlig ordning kickstartade Dagligvarugalan förra veckan. 

– Svenskarna konsumerar betydligt mindre fisk, säger Sigmund Bjørgo, Sverigechef för Norges Sjömatråd.
Svenskarna konsumerade 69 000 ton sjömat hemma under 2017, vilket är ett tapp på sex procent jämfört med året dessförinnan. 

Tappet var störst i åldrarna 35-64 men åldersgruppen 34 och nedåt konsumerar minst i alla kategorier. Faktum är att fiskindustrin står inför en stor utmaning när det gäller föryngringen. Konsumtion av sjömat stiger exponentiellt med åldern. Mest fisk köps av 65-plussare.

– Det är huvudutmaningen för alla som jobbar i branschen. Vi måste bli bättre på att visa sambandet mellan miljö, hälsa och fisk. Produktionen av sjömat är betydligt mer miljövänlig än kött och kyckling, säger Sigmund Bjørgo.

Men kampen sker i en brant uppförsbacke. Intresset för traditionell matlagning sjunker och bland kunderna uppfattas fisken som relativt svårlagad och tidskrävande.

Produktutveckling är en av lösningarna.
– Försäljningen av frysta fiskburgare har till exempel ökat med 33 procent, säger Sigmund Bjørgo.

Att med färger och butikskommunikation knuffa kunden i rätt riktning, så kallad nudging, är också en viktig del för att öka försäljningen. Gröna skyltar med ”Bra miljöval” och andra miljö- och hälsobudskap kan lyfta försäljningen.

Under första halvåret 2018 rätade fiskkonsumtionen ut sig och plussade med 1,2 procent, men oron för andra halvåret växer. Sommarens torka har inneburit stigande foderpriser, krisslakt och därefter växande volymer i den konkurrerande kötthandeln.

Källa: Fri Köpenskap 27 sept 2018 >>
 
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter




Om du inte får Aktuellt i din mailbox eller om du har bytt mailadress kan du kontakta oss här.

  • Här kan du ange din nuvarande adress om du bara vill börja prenumerera på Aktuellt.