Avokado fylld med räkröra, perfekt till förrätt. Receptet är hämtat ur boken LCHF för kvinnor.

Både gott och nyttigt. Det svåraste med avokadorecept är nog att köpa avokado som är perfekt mogen. De ska vara relativt mjuka när man klämmer på dem men inte så mjuka att de är mörka inuti. Är de för hårda måste du vänta – en omogen avokado är en katastrof att äta! 

Gör så här

• Dela avokadofrukterna, ta bort kärnorna och gröp ur köttet.
• Mosa avokadon och hacka äggen.
• Blanda räkor (spara gärna några för dekorering), avokado, ägg, majonnäs och crème fraîche och smaka av med citronsaft och kryddor.
• Fyll de tomma skalen med röran och garnera med räkor, dill och gräslök.

Sverige inför nu ett nationellt spårbarhetsystem inom sjömatsprodukter. Systemet omfattar fisk fångad inom EU och såld av svenska företag till Butik eller restaurang i Sverige. Många företag har redan eller är nu igång för att registrera sig i systemet inför start 1/1 2019.
 
Som branschförening önskar vi att agera för våra medlemmar och för sjömatsnäringen från Hav till Bord. Det är viktigt att vi i dialog med myndigheter och handel agerar som en röst för att se till att det här blir så bra som möjligt.
 
Vi har därför bett medlemmar i branschen att svara på några frågor så att vi verkligen förstår deras verksamheters perspektiv. Den 5 oktober är det ett stort möte på HaV och underlaget från denna undersökning kommer att presenteras under mötet.

Undersökningen är öppen till den 1 oktober kl 23:59. Är du medlem och ännu inte fått den är du välkommen att höra av dig till info@fiskbranschen.se. Till den adressen kan du även skicka eventuella kommentarer du har till det nya systemet - oavsett om du är medlem eller inte så skall vi ta din åsikt i beaktande.

Varje sommar genomför Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Aqua, provfisken för att undersöka beståndet av olika fiskarter. Årets fisken har gett ovanligt höga fångster av bland annat abborre och mört.


De flesta fiskarter växer och förökar sig under sommarhalvåret och därför är sommartemperaturen viktig för arternas utveckling. Sötvattensfiskar som abborre, gös, karp- och mörtfiskar gynnas av varmare vatten.

Det är något som märkts vid SLU Aquas provfisken där fångsten av årsyngel av bland annat abborre varit väldigt talrik. Under provfisken på västkusten var även fångsterna av ål goda men enligt Jens Olsson kan det bero på att mycket ål rör sig när vattnet är varmt.

Siklöjebeståndet i Bottenviken ligger på en mycket låg nivå. Forskare föreslår därför att fisket minskar kraftigt. Det kan hota den åtråvärda Kalixlöjrommen.

I Bottenviken har beståndet av siklöja minskat de senaste åren. Boven i dramat är sälen som äter upp den absolut största mängden.

Forskare föreslår nu en omfattande begränsning av fisket för att säkra beståndet, rapporterar P4 Norrbotten.
- Vi föreslår i våra rekommendationer kraftiga minskningar i uttagen av fiske. Förra året var det uttag på runt 800 ton, vi föreslår en 80-procentig minskning ner till 170 ton, säger Mikaela Bergenius, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, till radion. 

"Borta på marknaden"
Forskarna föreslog en minskning redan 2017 och fisket anpassade sig. De tre åren dessförinnan drog man in runt 1 500 ton siklöja per år.
Men i och med de minskade fiskekvoterna kan den åtråvärda Kalixlöjrommen hotas. Försäljningen av rommen är nästan hela årsinkomsten för kustfiskarna i Norrbotten. Om minskningen blir 80-procentig kan löjrommen försvinna, menar Kjell Strömbäck, vice ordförande i Norrbottens kustfiskares producentorganisation.
- Då är den borta på marknaden. 

Falska produkter
Han hävdar att forskarnas modeller inte är rimliga och felanpassade samt att beståndet varierar. Beroende på hur mycket siklöja fiskarna får upp kan priset på rom påverkas och samtidigt tar sig falska produkter in på marknaden, enligt Kjell Strömbäck.
- Om vi får upp mer blir det en mer städad marknad, men får vi upp mindre då tar man ju in produkter och säljer under falsk varubeteckning. 
Sälen tar upp åtta gånger mer siklöja än vad fisket gör. Enligt forskarna måste myndigheterna nu specificera vilken typ av ekosystem man vill ha.
- Vill man ha ett fiske måste sälpopulationen förvaltas på ett annat sätt än det görs i dag, säger Mikaela Bergenius till radion. 

Löjfisket inleds den 23 september och slutdatum är den 24 oktober.

Källa: GP 22 sept 2018 >>
 

Kalixlöjrommen uppges vara hotad från flera håll – forskare vill begränsa fisket av siklöjan, som för Norrbottens kustfiskare står för en stor del av inkomsten.

Trots begränsningar i fisket under förra året hotas siklöjebeståndet i Bottenviken, där sälar äter upp den största delen av beståndet, uppger forskare på SLU till P4 Norrbotten.

Nu föreslår forskarna att fisket ska begränsas ytterligare 80 procent för att beståndet ska säkras.
– Förra året var det uttag på runt 800 ton, vi föreslår en 80-procentig minskning ner till 170 ton, säger Mikaela Bergenius, forskare på SLU, till P4 Norrbotten.

För jämförelse fiskades ungefär 1 500 ton siklöja under 2016. Fisken är källan till Kalixlöjrommen, som i sin tur står för en stor del av årsinkomsten för kustfiskare i Norrbotten.

En kraftig begränsning av fisket skulle slå hårt mot fiskare och tillgången på Kalixlöjrom, samtidigt som det finns risk för att fler falska produkter dyker upp, menar Kjell Strömbäck, vice ordförande i Norrbottens kustfiskares producentorganisation.

– Om vi får upp mer blir det en mer städad marknad, men får vi upp mindre då tar man ju in produkter och säljer under falsk varubeteckning, säger han enligt TT.

Källa: FoodSupply.se 24 sept 2018 >>
 

Gytebestanden av rødspette i Nordsjøen er sterk, og det er en økning i andre bunnfiskearter. Men plast og gifter gir fortsatt grunn til uro.
I en rapport som en overvåkningsgruppe for Nordsjøen, laget i mai i år, går det frem at siden 2011 har mange av fiskebestandene i dette havområdet vokst, og at nivåene av forurensende stoffer som overvåkes stort sett er uendrede eller lavere.

Forskerne og forvalterne i overvåkningsgruppen viser til at tilstanden hos de fleste av de kommersielt viktigste fiskeartene i Nordsjøen for tiden er bedre målt mot alle fastsatte kritiske nivåer, sammenlignet med 2011.
«Dette er en betydelig forbedring sammenlignet med tidligere år, der kollapsen av fiskebestandene på grunn av overfiske på 1970- og 1980-tallet ga grunn til bekymring», skriver de. 

Det är fredag och vi på redaktionen kommer på fredagar att tipsa om något gott att laga på sjömat i helgen.

Poké bowl är lite som en blandning mellan sushi och tacos. Rätten har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost och har på kort tid blivit populär i Sverige.

Här toppas en bädd av ris med råmarinerad lax, kimchi, salladslök och sesamfrön. Så enkelt, men så gott!

Detta är ett recept från Buffé nr 1, 2017 >>

Gör så här
Marinad: Dela, kärna ur och finhacka chilin. Blanda med övriga ingredienser.

Lax: Skär laxen i cm-stora tärningar. Skala och finhacka schalottenlöken. Blanda lax och lök med marinaden. Låt marinera i kylen 10–60 minuter. Ju längre den marinerar desto mer smak.

Sesamsås: Mixa kokosgrädde, japansk soja, mirin, tahini, ingefära, röd chili, limejuice och ev lite flytande honung slätt med en stavmixer.

Ris: Skölj och koka riset enligt anvisning på förpackningen med salt.
Ta från värmen och smaksätt det varma riset med mirin. Låt svalna tills riset är ljummet.

Till servering: Lägg upp ris runt kanterna i skålar (detta för att det inte enbart ska bli ris i bottnen). Lägg på marinerad lax, färdig kimchi eller gör din egen snabba kimchi, avokado, gurka och koriander. Ringla över sesamsås. Strö över salladslök, sesamfrön och gärna rostad lök.

Fri från laktos, mjölkprotein och ägg.
Gör glutenfri: välj glutenfri rostadlök.

Fritt översatt från originalartikel.

Nytt projekt kommer att omvandla resterande biprodukter till högkvalitativa och funktionella ingredienser genom att använda effektiva och hållbara bearbetningsmetoder.

Alla vet att att det är bra att äta färsk fisk, men genom att bara äta filéerna och kassera biprodukterna, såsom huvud, skinn och ryggrad missar vi många värdefulla näringsämnen som kan gynna vår hälsa.

"I dag skördar vi inte alla fördelar med fisken vi konsumerar", säger projektkoordinator Katerina Kousoulaki från Nofima, Norge.

"Även om vi ofta äter små fiskar som sardiner eller ansjovis hela, är det svårare att få biprodukter från större fisk, till exempel torsk eller lax, till middagsbordet."

Det EU-finansierade projektet AQUABIOPRO-FIT syftar till att ta fram proteiner och bioaktiva ämnen från vattenbruk och biprodukter från fisket till vår livsmedelskedja genom näringstillskott.

Med hjälp av hållbar bearbetningsteknik kommer forskare att koncentrera näringskomponenterna samtidigt som produktkvaliteten bibehålls och avfallet minimeras. Detta kommer att resultera i effektivare användning av biomassa och utveckling av produkter som ger hälsoeffekter till konsumenter med låg miljöpåverkan.

Extremt underutnyttjad
Idag slösas ungefär hälften av all biomassa bort trots deras rikedom i proteiner och bioaktiva föreningar. Av fem miljoner ton biprodukter från fiskeindustrin används endast viss del för foder, mat till sällskapsdjur och kosttillskott. Resten kasseras. Följdaktligen är denna proteinkälla extremt underutnyttjad.

AQUABIOPRO-FIT tar dessa restbiprodukter och omvandlar dem till högkvalitativa, funktionella ingredienser med effektiva och hållbara bearbetningsmetoder.

"Vi kommer att utveckla processer för att isolera och stabilisera dessa ingredienser, så att de kan läggas till mat och dryck", förklarar Kousoulaki. "Deras funktionalitet och effektivitet kommer givetvis att bedömas med hjälp av toppmoderna prekliniska modeller och kliniska test."

Fiskhuvud, ryggrad, skinn och tarmar är källor till värdefulla proteiner och peptider, såsom kollagen och gelatin, lipider och mineraler. Manteldjur är rika på cellulosa och protein. Bortsett från deras näringskvalitet uppvisar dessa ingredienser även intressanta terapeutiska funktioner som kan användas för att hantera depression och inflammation.

Cirkulär ekonomi
De extrakt som ska undersökas innefattar proteinisoler, fleromättade fettsyror (PUFA), vitaminer, mineraler och andra bioaktiva föreningar. Eftersom de är i sin naturliga form har de större biotillgänglighet och är således överlägsen syntetiskt härledda tillskott.

"AQUABIOPRO-FIT möjliggör en cirkulär ekonomi" som projektkoordinatorn lägger till. "Det förenar de största fiskena i Europa, bygger broar mellan producenter av potentiellt värdefull biomassa från biomassa och europeiska medborgare genom innovationer, interventionsstudier och utbildning."

Projektets resultat kommer att användas för att stimulera olika sektorer inom livsmedelsindustrin - från vattenbruk till livsmedelsförädlare och slutligen färdiga produkttillverkare. Det övergripande målet är att utveckla nya processer och produkter baserade på marina biprodukter och skapa en betydande och hållbar inverkan.


Av: Katerina Kousoulaki
Källa: Nofima Norska institutet för mat, fiske och vattenbruk Forskning
 

Årets sex viktigaste trender att hålla koll på har listats av analysföretaget IGD.
Många av dem har plockats upp i någon mån i Sverige, men utomlands ligger man ofta steget före i utförandet.

1. Uppgraderingen av emv, egna märkesvaror, till premium.
Allt fler kedjor använder emv för att bredda utbudet och nå målgrupper som söker ett premiumsortiment inom olika kategorier. Som exempel lyfter man fram Coops ekologiska hudvårdsprodukter.

2. Närproducerat.
Kunderna vill gärna stödja små lokala tillverkare och butiker som tar in närproducerat vinner mycket goodwill hos kunderna. Ju mer lokalt desto bättre, men även svenska varor föredras framför utländska. Som exempel lyfter man fram Eroski i Spanien där e-handelskunderna kan filtrera per region och Midcounties Co-operative i Storbritannien som lyfter fram produkter som tidigare bara kunde köpas via gårdsförsäljning.

3. Snabba enkla leveranser.
Kundernas förväntningar på snabba enkla leveranser ökar. I Sverige är det främst e-handelsföretag som Apotea som levererar ibland redan samma dag. Matkedjorna har en bit kvar. Som exempel lyfter man fram främst amerikanska företag som Walmart som låter kunderna handla genom sms, Kroger som testar förarlösa bilar för matleveranserna.

Under sommaren samlades 28 ton marint avfall i Sotenäs kommun. Nu har kommunen startat ett återvinningsarbete av materialet som man hoppas kan skapa ringar på vattnet.

Plast i havet är en av vår tids stora miljöbovar. Nu gör Sotenäs kommun en insats inom området genom att man startat Sveriges första marina återvinningscentral.

– Vi gör en insats för miljön genom att försöka se avfallet som en resurs i stället för ett problem. Det blir också en social insats där vi kan skapa arbetsplatser och en cirkulär ekonomi där vi kan använda det vi tar upp i stället för att förbränna det. Det är en fortsättning på arbetet med Symbioscentrum, säger kommunens kommunalråd Mats Abrahamsson (M)

Samarbete mellan flera parter
Redan nu ligger det mängder av gammalt fiskenät, tampar och annat vid återvinningscentralen, som har sin bas i Hogenäs industriområde i Kungshamn. Återvinningen är ett samarbete mellan flera olika parter och förhoppningen är att det ska bli en boll som fortsätter att rulla.

En företagare i Grebbestad vill undersöka möjligheten att fiska vilda japanska ostron för försäljning. Jordbruksverket tycker att projektet är intressant och kommer att stödja det ekonomiskt.

I projektet vill företagaren, Lars Eriksson i Bryggudden Musslor, ostron och alger AB, ta reda vad som är lämpliga förhållanden för att kunna fiska vilda japanska ostron.

Han vill också veta om det behövs ytterligare forskning för att säkerställa att fisket är långsiktigt hållbart vad gäller ekonomi och miljö.
– Vi importerar 350 ton ostron varje år, bland annat japanska ostron, och det ökar hela tiden. Vi skulle lika gärna kunna fiska upp de japanska ostronen själva, säger Lars Eriksson.

Ändring av LIVSFS 2014:22 om vissa fiskarter från Östersjöområdet Ändrad genom LIVSFS 2018:7.

Livsmedelsverkets föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:22) om vissa fiskarter från Östersjöområdet.

Bakgrund
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:22) om vissa fiskarter från
Östersjöområdet reglerar bland annat från vilka områden sill/strömming (och produkter därav) får tas upp och föras ut till resten av EU utan att åtföljas av
dokumentation om provtagning. Reglerna är till för att hantera problematiken
med höga dioxin och dioxinlika PCB i fet fisk från Östersjöområdet som överskrider
EU:s gränsvärden och som Sverige har fått ett undantag ifrån. Ny vetenskaplig information motiverar att vissa lättnader ges vad gäller utförseln av strömming/sill.

När träder föreskriften i kraft?
Den 1 oktober 2018

Vilka berörs av föreskriften?
Regelförändringar berör fiskare, mottagare av fisk samt förädlare av fisk som säljer
fiskeriprodukter av strömming/sill till andra medlemsstater.

Vad innehåller föreskriften?
Bilagan till föreskriften ändras så att det anges att Clupea harengus (sill/strömming) får tas upp från ICES statistiska delsektioner 24, 25, 26 och 27 samt att sill/strömming från ICES statistiska delsektion 28-2 får saluföras som livsmedel om fisken är högst 21 cm.

Ändringar med mera
Föreskrifterna är ändrade och finns i konsoliderad version (2018-09-18) som innehåller ändringar till och med LIVSFS 2018:7

Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2018:7 >>
 

Ett beslut om en fiskestrategi i Göteborg och en plan för att muddra Fiskebäcks hamn brådskar. Utan muddring får vi fortsätta åka till Danmark med fångsten. Förlusten för svensk fiskenäring ska inte underskattas, skriver bland andra Robert Ahlström, fiskare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Göteborg och de västsvenska haven är sedan lång tid tillbaka basen för svenskt fiske. Inte bara i antal båtar, här finns också det svenska fiskets olika intresseorganisationer. Men förutsättningarna att fortsatt verka i Göteborg har sakta men säkert blivit sämre. Inte för att fisket går dåligt utan för att båtarna blir större och att allt fler helt enkelt inte kan komma in till sin hemmahamn.

Göteborgs kommunfullmäktige beslöt 2017 att ta fram en fiskestrategi och en plan för att muddra i Fiskebäcks hamn. Politikerna har fått utredningen för beslut men det brådskar. Svenskt fiske står och faller med vilka förutsättningar som ges i Göteborg.

Bara de båtar som är knutna till Göteborg och Fiskebäck och som fiskar inom det pelagiska segmentet, exempelvis sill och makrill, har fiskat i värde för över en miljard kronor de senaste fem åren.

I dag avslutas den första förhandlingsrundan i FN kring ett nytt avtal som ska skydda internationellt vatten från överexploatering.
– Vi vet inte om de flesta arter vi har i havet är viktiga eller inte, men de kan vara viktiga. De kan innehålla intressanta komponenter, kemiska ämnen och gener som vi skulle kunna använda i framtiden, säger Kerstin Johannesson som är professor vid Sven Lovén centrum för marinbiologisk forskning, Göteborgs universitet.

Framtida möjligheter
Eftersom kusterna blivit allt mer utfiskade vill fler ta sig till internationellt vatten. På de fria haven finns gott om resurser och framtida möjligheter att utnyttja dem blir allt mer attraktiva när teknikutvecklingen gör det möjligt. Det kan bland annat handla om mineralutvinning, fiskodlingar och vågkraft.

De lagar som i dag skyddar internationellt vatten från överexploatering är däremot ett lapptäcke med stora hål. Därför arbetar flera länder nu för att ta fram ett heltäckande avtal. I dag är den sista dagen av den första förhandlingsrundan i FN. Resultatet ska vara ett tillägg till havsrättskonventionen.

Att ha koll på sina förpackningar kräver ordning och reda på den dokumentation som krävs. Därför har Livsmedelsföretagen tillsammans med Normpack sammanställt en praktisk guide som vi hoppas skall inspirera och underlätta för livsmedelsföretagare att leva upp till både konsumenternas förväntningar och myndigheternas krav på säkra förpackningar.

Här kan du ladda ner Förpackningsguiden >>

Förpackningen är det första som konsumenten ser av de livsmedel som våra medlemsföretag tillverkar. Förpackningens utformning skall vara tilltalande, hjälpa konsumenten att hitta livsmedlet i hyllan, skydda livsmedlet, underlätta transporten hem och vara lätt att hantera. Konsumenten förutsätter att livsmedelstillverkaren har kontrollerat att förpackningen är säker, och det förtroendet måste vårdas. Att förpackningen kan återvinnas när den har gjort sitt jobb är också en viktig aspekt. Bästa sättet att som livsmedelstillverkare leva upp till det är att skaffa sig mera kunskaper om förpackningar och de krav som finns.

– Förpackningar och speciellt plast har hamnat i fokus det senaste året, därför är det nu extra roligt att vi precis är klara med uppdateringen av vår guide om förpackningar och material i kontakt med livsmedel. Den var i stort behov av en ansiktslyftning och uppdatering så jag kontaktade Normpack för att se om vi kunde fortsätta samarbetet, vilket de var positiva till. Konsumenternas och myndigheternas krav på att våra medlemsföretag har bra förpackningar och transparent information om vad de är gjorda av kommer att öka, och därför har vi lagt till checklistor både om förpackningsutveckling och kontrollbesök, säger Marie Rydén, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.

Tre miljoner studier pekar alla åt samma håll när det gäller vad vi skall stoppa i oss för att hålla oss friska och leva länge. Svaret är traditionell medelhavskost!

Studierna kan sammanfattas i en pyramid som vilar på rörelse - i dag rör vi oss alldeles för lite och stillasittandet har blivit den 'nya rökningen' när det gäller hälsofaror.

10% av kvinnorna och så lite som 5% av männen äter för lite grönsaker och fibrer i Sverige i dag. Studierna visar att basen i kosthållningen skall bygga på grönt; frukt, nötter, avocado & grönsaker i alla färger.

Ovanför detta hittar vi sjömat! Inte bara fisk utan även skaldjur & musslor och därefter mejerier som yoghurt.

Längst upp i pyramiden - och det vi skall äta minst av - hittar vi rött kött, korvar, processad mat och socker...

Se hela inslaget från TV 4 här >>
 

Dioxiner och andra klororganiska ämnen minskar i fibersedimenten utanför massafabrikerna runt Vättern, det visar en ny undersökning från Svenska Miljöinstitutet IVL.
Det finns dioxin i fisk från alla delar av sjön, men halterna är inte högre närmast industrierna.

– Det talar för att det är atmosfäriskt nedfall som är huvudorsaken till dagens dioxinproblem i Vättern, säger Joakim Hållén, miljöanalytiker vid IVL Svenska miljöinstituet.

En stor del av den samlade giftverkan i fisken härrör från PCB: er som förbjöds på 70-talet men fortfarande förekommer i anseliga mängder i miljön. Halterna avtar generellt med några procent per år men kommer under lång tid finnas kvar i miljön.
Halterna begränsar förutsättningarna för yrkesfiske och konsumtion av bland annat lax, öring, röding och sik.

Källa: SVT Öst 13 sept 2018 >>
 

MSC har gjort en genomgripande översyn av sin certifieringsprocess efter en revision som tagit mer än två år att genomföra.

Ändringarna inkluderar bl a ett nytt krav där MSC-certifierat fiske måste intyga att de är fria från både tvångs- och barnarbete [...].

The Marine Stewardship Council has announced an overhaul of its certification process after a review that lasted more than two years.

The changes include a new requirement that MSC-certified fisheries declare they are free from forced labor and child labor, and changes to the timeline of both when stakeholder input is accepted and to the dispute resolution process between parties seeking an MSC certification and those who have objections to an individual certification.
MSC Fisheries Standard Director Rohan Currey said introduction of updates to MSC’s Fisheries Certification Process and General Certification Requirements came after an organizational review that began in late 2015. 

“The Marine Stewardship Council is a listening organisation and this review began in response to feedback from partners and stakeholders on the complexity of the assessment process and the resources required to engage with it,” Currey said. “To address this feedback, we aimed to reduce complexity and increase effectiveness of stakeholder engagement whilst maintaining the credibility and robustness of the whole process.”

I dag fångar sälarna tillsammans med skarven lika mycket fisk som våra yrkesfiskare. Sverige behöver ta fram en ny sälpolitik som tillåter licensjakt. För att värna yrkesfiskarna i bland annat Skåne måste vi även ta hand om de skjutna sälarna på ett nytt vis, skriver EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M).

För några decennier sedan var sälen på väg att försvinna helt från Östersjön. Sedan dess har sälarnas situation förbättrats avsevärt. Från ett par tusen på 1980-talet finns det i dag omkring 50 000 sälar. Det är en glädjande utveckling, som dock riskerar att få negativa konsekvenser. Framför allt därför att fler sälar innebär ett hot mot våra fiskar och yrkesfiskare. För att värna våra fiskebestånd behöver Sverige en ny sälpolitik som tillåter licensjakt. Sverige behöver helt enkelt skjuta fler sälar för att rädda fisken.

Unikt branschinitiativ hedrades.

Livsmedelspriset 2018 går i år till branschinitiativet Hållbar Livsmedelskedja.

Priset delas sedan 1964 ut av Livsmedelsföreningen till inspirerande initiativ för att öka livsmedelsnäringens utveckling.

Hållbar Livsmedelskedja får priset för att man på ett kraftfullt sätt samlar industrin, dagligvaruhandeln och WWF i ett exemplariskt samarbete för att skapa definitioner och målsättningar, utveckla konkreta verktyg och sätta en gemensam färdplan för en mer hållbar livsmedelskedja mot 2030. Det är ett unikt samarbete med den livsviktiga insikten att samverkan i hela värdekedjan är nödvändig för att säkerställa att livsmedelsförsörjningen för en växande befolkning sker inom de planetära gränserna, heter det i motiveringen.

2018 års Livsmedelspris delades ut under banketten den 13 september i samband med Livsmedelsdagarna i Tylösand.

Källa: Food Supply 14 sept 2018 >>
 

Ledande personer från hela världens sjömatsindustri möttes i London i torsdags. Här hittar du rubrikerna för mötespunkterna. Se originalartikel (read more...) för att läsa hela referatet från mötet.

Sea lice - the mother of all diseases
Sea lice, “as the mother of all diseases," should be the main regulator for the growth of the salmon industry moving forward, according to Ole-Eirik Leroy, chairman of Marine Harvest.
Read more...

Introducing the salmon playbook to bass and bream
After entering the bass and bream sector by snapping up Selonda and Nireus earlier this year, Thor Thalseth, CEO of Amerra Capital, believes the industry can learn a lot from salmon.
It is about “introducing the salmon playbook” to other sectors and species, said Thalseth.
Read more...

Sjömatskonsumtionen i Norge är på väg ned. Vad mer än marknadsföring och kampanjer skall till för att vända trenden? Kan ökad näthandel av matvaror ge ett lyft för sjömatssektorn?

Läs också Fri Köpenskap:
Vilka varor säljer mest på nätet?

I 2017 handlet 11,6 prosent av nordmenn mat på nett, og Kolonial er den største aktøren som hvert år tar nye markedsandeler. Selv om selskapet foreløpig kun tilbyr sine tjenester i Oslo-gryta og omegn, har de store planer for ekspansjon. For sjømatsektoren kan dette være en positiv utvikling, tall fra Kolonial.no viser nemlig at deres kunder handler tre ganger så mye fersk fisk som kunder i en vanlig dagligvarebutikk. Så hvorfor handler kunder ulikt på nett kontra i matbutikken?

Vi ender ofte opp med helt andre varer i handlekurven enn det vi har planlagt å ta med oss hjem fra butikken. Dette skyldes i stor grad hverdagsstresset og at man lar seg påvirke av kjedens egne kampanjer, hylleplassering og nudging i butikken. Det er for eksempel svært få av oss som har planlagt å handle sjokoladen som ligger rett foran kassa, og de samme impulsene kan endre middagsretten man ender opp med. Finner man ikke umiddelbart det man tror man kan lage på 20 minutter hjemme når man er sulten, er veien kort til middagsfavorittene pizza, taco og enkle kjøttretter man allerede har i repertoaret sitt.

Genetically modified salmon firm AquaBounty has found “very enthusiastic” buyers in Canada, according to president and CEO Ronald Stotish.

The first sale of the Maynard, Massachusetts, U.S.A.-based firm's AquAdvantage salmon was made last June, when unnamed buyers in Canada bought five metric tons at the going rate of traditional farmed Atlantic salmon, according to the company. Since then, AquaBounty has sold 10 additional metric tons of its AquAdvantage salmon to buyers in Canada, primarily for use as sashimi and other high-end applications, Stotish told investors at the 20th Annual Global Investment Conference in New York, New York, U.S.A., in early September.

“The response from the buyers was very enthusiastic,” Stotish said, according to the CBC. "They put it in their high-end sashimi lines, not their frozen prepared foods.”
However, the supplier’s net loss grew in the first six months of this year, due in part to costs at its salmon farm in Indiana, U.S.A. AquaBounty’s loss rose from USD 4.1 million (EUR 3.5 million) in the first six months of 2017 to USD 5.2 million (EUR 4.5 million) in the first half of 2018. 

This June, AquaBounty shipped its second order - 10 metric tons of frozen AquAdvantage salmon - from Panama, at the average frozen Atlantic salmon rate.

Helena Olin har tagit Svegros förpackningar in i framtiden.

– För oss som ekologiska odlare är det viktigt att öka andelen miljövänlig förpackningar.

Läs också: Bristande kunskap om livsmedelsförpackningar

I växthusen hos familjeägda Svegro på Färingsö utanför Stockholm har örter och sallat odlats sedan 1960-talet. När Helena Olin, marknadschef och produktutvecklare, började för fyra år sedan startade ett långsiktigt arbete med att succesivt ta fram mer säljande förpackningar med inriktning på hållbarhet och svenskt ursprung för hela sortimentet.

– Det är en lång process att få en förpackningen till produktion och att fungera i butik. Nu i sommar lanserades vår första örtserie med pappomslag i stället för plast i ett antal butiker i Stockholmsområdet. De har tagits emot väl. Ett viktigt strategisk steg för oss och den fortsatta utvecklingen för öka andelen miljövänliga förpackningar.

Nesten rent bord. 90 prosent av all norskfaget fisk er nå MSC-standardisert. I siste runde ble tre nye fiskerier godkjent, samtidig som bifangst av artene ved indsutritrålfiske slapp igjennom godkjenningen.

I juni i år kom resertifiseringen av sei (nord og sør) på plass og ble fullført. Nytt var også at resertifiseringen inkluderte torsk, hyse og lysing fangstet i Nordsjøen, skriver Norges Fiskarlag.
–Med andre ord fikk vi med tre nye fiskerier, sier Tor Bjørklund Larsen som er miljørådgiver og arbeider med sertifiseringen av norske fiskerier.

Bifangst
I etterkant av fullføringen i juni har Fiskarlaget og DNV GL søkt klarhet fra MSC angående sertifiseringsstatus for overlappende sertifiseringsenheter. Nærmere bestemt bifangst av sei, torsk, hyse og lysing ved industrifisktråling.

-Vi er nå tilfreds med at det er bragt på det rene at lovlig bifangst av alle disse hvitfiskartene ved tråling etter kolmule, øyepål, tobis og havbrisling innenfor ICES III og IV nå kan omsettes som MSC-sertifisert. Det er ganske enkelt sunn fornuft at to sertifiserte fiskerier, som har lovlig bifangst av hverandres arter, kan omsette denne fisken som sertifisert. Nå er altså det formelle på plass som bekrefter dette poengterer Bjørklund Larsen.

Marine Stewardship Council (MSC) er en uavhengig non-profit organisasjon som har utviklet en global standard for bærekraftige fiskerier. Sertifiserte fiskerier får anledning til å benytte MSCs miljømerke på produkter.

90 prosent godkjent
-Avklaringen fra MSC vil jeg beskrive som en god avklaring for norske fiskerier. Alle de største fiskeriene i Norge er nå sertifisert etter denne standarden og i volum tilsvarer dette godt over 90 prosent av all norskfanget fisk.

Sertifiseringen er finansiert av Norges Sjømatråd og Norsk Villfisk, som er et samarbeidsorgan for fiskesalgslagene. Norges Fiskarlag er klient for sertifikatet gjennom et samarbeidsprosjekt for miljøsertifisering med de to foran nevnte organene.

Källa: Kyst og Fjord 10 sept 2018 >>
 

LIVSMEDELSEXPORT
I juli undertecknades frihandelsavtalet (Economic Partnership Agreement) mellan EU och Japan i Tokyo. Det är det största avtal som EU har slutit hittills och det förväntas träda i kraft i början på 2019, efter att Europaparlamentet och Japan godkänner det.

Livsmedelsexport, Livsmedelsföretagen 23 augusti  Daniel Emilson
Avtalet innebär en blandning av borttagna tullar, låga tullar och kvoter för olika produkter. Det är särskilt gynnsamt för livsmedel som tidigare belagts med höga tullar. Japan är världens tredje största ekonomi och konsumentmarknad, och 2013-2017 ökade livsmedelsimporten till Japan med cirka 5% årligen. Japan har med avtalet även åtagit sig att i större utsträckning följa internationella regler och standarder. Enligt EU-kommissionens beräkningar kan frihandelsavtalet öka EU:s export till Japan med 180 procent för bearbetade livsmedel.

– Japans livsmedelsmarknad präglas av hög köpkraft, en åldrande befolkning med särskilda matpreferenser samt ett högt importberoende. Jag ser stor potential för ökad svensk export inom många produktkategorier, säger Livsmedelsföretagens exportansvarige Rasmus Bäckström.

I løpet av 50 år er fiskefangster i Nordsjøen blitt redusert til en tiendepart. Samtidig pumpes det opp stadig mer olje og gass.

Rundt 1980 var torskebestanden i Nordsjøen så stor at det ble fanget 400.000 tonn torsk. I tiåret før og årene fram til 2000 ble det fanget i snitt nær 250.000 tonn torsk fra dette havområdet av fiskere rundt nordsjøbassenget. Etter 2000 er det tatt under 50.000 tonn i snitt. 

Samme utvikling kan beskrives for andre viktige fiskebestander i Nordsjøen. Fiskeribladet har sett på utviklingen de siste 50 årene til fire av de viktigste fiskebestandene som norske og europeiske fiskere fanger i Nordsjøen.

De producerar 20 ton om året och kommer att dubblera det nästa år. Tång hör inte längre bara hemma i fjordarna, utan också på middagsbordet.

Austevoll Seaweed Farm ble etablert i 2013, og har så langt i år produsert 20 tonn tare. De har jobbet med brunalger i seks år og har forsøkt å produsere fingertare og butare, men har hatt størst suksess med sukkertare. Selskapet drives av brødreparet Skår fra Austevoll, og med seg på laget har de Ørjan Johannessen, vinner av Bocuse d'Or i 2015 som utvikler og produserer produkter.

Chefredaktör Maya Saksi om en oundviklig utveckling - som går att påverka.
I Sverige pratar kedjorna mest om mindre format på butiker i bostadsnära lägen och att onlineförsäljningen måste ta fart. Sneglar man över Atlanten både i USA och mot Fjärran Östern och framförallt då Kina ser man vart utvecklingen är på väg.

Amerikanska analytiker konstaterar att vi inte kommer att se explosionsartad försäljningsökning online, däremot ökar den väldigt långsamt om inte rent av har hamnat på en försäljningsplatå. Siffrorna varierar, men onlineförsäljningen i USA är mellan 5-7,5 procent. Samma kund använder flera kanaler och i stället för omni, kannibaliserar de på varandra.

Även om den digitala försäljningen trots detta är här för att stanna, krävs det mer investeringar i både digitala plattformar och i smidigare fysiska köpupplevelser. Det innebär fler butikuranger, amerikanska Kroger satsar på förarlösa bilar för hemkörning av mat. Betalningen och kassaköer är den svagaste punkten i köpupplevelsen, därför testar samma kedja olika lösningar för att kunderna ska kunna skanna varor och sedan passera en kontrollstation utan att stanna för betalning, eftersom systemet redan har känt av vilken kund som checkat in, skannat och som nu checkar ut genom att passera kontrollpunkten.

I Kina installeras system där kunden bara behöver le mot en kontrollpunkt för att köpet registreras. Å andra sidan inför Kina ett socialt kreditsystem baserat på liknande övervakning som förenklar shoppingen, så låt oss verkligen hoppas att vi inte får en sådan dystopisk framtid i Europa. Tekniken ska användas för att underlätta tillvaron och göra den säkrare, inte kontrollera kunder och medborgare.

Källa: Fri Köpenskap 6 sept 2018 >>
 

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka.

• Det första halvåret 2018 ökade värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel med 10,6 procent och importen ökade med 7,9 procent jämfört med motsvarande period 2017. Om fisk exkluderas så uppgick ökningen till 6,1 procent för exporten och 5,3 procent för importen.
• Norge, Danmark och Finland är fortsatt de viktigaste exportmarknaderna för svenska jordbruksvaror och livsmedel.
• Underskottet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade under det första halvåret 2018 jämfört med motsvarande period 2017 och uppgick till drygt 32 miljarder kronor.

Nästan nio av tio svenskar väljer miljömärkta produkter när de köper fisk och skaldjur – och det är viktigare att fisken är producerad på ett hållbart sätt än att priset är lågt. Det visar en konsumentundersökning genomförd på uppdrag av hållbarhetsmärkningen Marine Stewardship Council, MSC.

– Det här visar att svenska konsumenter är väldigt medvetna om hoten mot fisken och världshaven. De flesta tycker dessutom att det är viktigare att göra en insats för miljön än att köpa det billigaste alternativet, vilket är glädjande. Det hjälper oss att göra fiskerinäringen mer hållbar, säger Minna Epps, programdirektör för MSC i Skandinavien och Östersjöregionen.

Miljömärkt viktigare än priset

Sveriges exponering mot omvärlden leder till att det blir allt viktigare med bra handelsvillkor för hela ekonomin och för Sveriges konkurrenskraft.

Nya beräkningar från EU-kommissionen och Kommerskollegium visar att svenska importörer sparat 1 miljard kronor per år genom att använda de tullnedsättningar EU:s frihandelsavtal ger. Motsvarande värde för exporterande företag är det dubbla, dvs 2 miljarder kr per år. EU:s frihandelsavtal gör alltså svensk export mer prismässigt konkurrenskraftig, jämfört med om EU inte haft frihandelsavtal på plats.

Dagens största fisk – den drog ingen mindre än kung Carl Gustaf upp, vid sitt besök i Landskrona hamn.
Tillsammans med Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund åkte kungen ut på havet och fick uppleva ett välmående Öresund.

– Jag tror att han var väldigt nöjd över att se att det går att fiska torsk med spö i Öresund, säger kommunikationschefen Andreas Ollinen.

Kung Carl Gustaf besökte på onsdagen Landskrona hamn, efter en inbjudan från Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. Den röda tråden för dagen var torskarna i Öresund.

– Vi hade bjudit in kungen för att vi ville visa upp ett bra exempel på hur man kan förvalta ett vatten, i detta fall Öresund. Väster och öster om Öresund är situationen för torsken riktigt dålig, men just i Öresund har man ett livskraftigt bestånd. Kungen är engagerad i de här frågorna sedan länge, han har ett intresse för vattenmiljö och fiske, säger Andreas Ollinen, kommunikationschef, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund.

Norway North Sea and Skagerrak herring - Announcement of re-assessment
 
Norges Fiskarlag have contracted third-party independent auditors DNV-GL to undertake a re-assessment of the Norway North Sea and Skagerrak herring fishery.

View or download the Norway North Sea and Skagerrak herring re-assessment documents >  

Norway spring spawning herring - Announcement of re-assessment
 
Norges Fiskarlag have contracted third-party independent auditors DNV-GL to undertake a re-assessment of the Norway spring spawning herring fishery.

View or download the Norway spring spawning herring re-assessment documents >

Other updates
Norway North East Arctic cod surveillance audit announcement > 
Norway North East Arctic haddock surveillance audit announcement >
Norway North Sea demersal announcement of expedited audit >
 

Under sommaren genomförs ändringar i redan befintliga lagar och dessutom tillkommer flera nya lagar. Det är viktigt att du som handlare är uppdaterad på vilka regelförändringar som sker då lagstiftningen är det som styr spelreglerna på marknaden. 

Ny lag om företagshemligheter
Till en av nyheterna hör lagen som behandlar företagshemligheter. Den 1 juli 2018 skärps lagstiftningen och bland annat blir fler angrepp mot företagshemligheter otillåtna, sekretesskyddet i en rättegång förstärks samt att företagsspioneri ska kunna bestraffas hårdare. Den nya lagen klargör också att företagshemligheter inte ska hindra en visselblåsare från att slå larm vid missförhållanden. Ytterligare ett klargörande är att personliga kunskaper och färdigheter ska kunna användas av en arbetstagare hos en ny arbetsgivare utan att arbetstagaren riskerar att avslöja företagshemligheter.

Förenklade förutsättningar för kooperativt företagande
Den 1 juli ändras lagen om ekonomiska föreningar. Innehållsmässigt motsvarar den nya lagen i mycket den nuvarande, men den nya utformningen syftar till en enklare tillämpning. Förenklingen består bland annat i att antal obligatoriska uppgifter i stadgarna minskar och att det införs ett förenklat avvecklingsförfarande för ekonomiska föreningar som saknar skulder. Flera av ändringarna omfattar även bostadsrättsföreningar.

Forskare: Produktbildernas betydelse går inte att överskatta.

Hur konsumenterna reagerar på visuell marknadsföring i butik är både väl genomforskat och känt genom omfattande praktik. Det finns än så länge betydligt mindre forskning kring hur det visuella fungerar i e-handeln.

– De studier som finns visar att det finns både olikheter och likheter, säger Hanna Berg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Vid en forskarfrukost i Stockholm, arrangerad av Retail House och Handelsrådet, berättade hon om sin forskning om hur konsumenter reagerar på visuella signaler när de handlar online.

Sjømatkonsumet i Norge er på vei ned. Hva mer enn markedsføring og kampanjer skal til for å snu denne trenden?

Kan vekst i netthandel av matvarer gi et løft for sjømatsektoren?

I 2017 handlet 11,6 prosent av nordmenn mat på nett, og Kolonial er den største aktøren som hvert år tar nye markedsandeler. Selv om selskapet foreløpig kun tilbyr sine tjenester i Oslo-gryta og omegn, har de store planer for ekspansjon. For sjømatsektoren kan dette være en positiv utvikling, tall fra Kolonial.no viser nemlig at deres kunder handler tre ganger så mye fersk fisk som kunder i en vanlig dagligvarebutikk. Så hvorfor handler kunder ulikt på nett kontra i matbutikken?

Vi ender ofte opp med helt andre varer i handlekurven enn det vi har planlagt å ta med oss hjem fra butikken. Dette skyldes i stor grad hverdagsstresset og at man lar seg påvirke av kjedens egne kampanjer, hylleplassering og nudging i butikken. Det er for eksempel svært få av oss som har planlagt å handle sjokoladen som ligger rett foran kassa, og de samme impulsene kan endre middagsretten man ender opp med. Finner man ikke umiddelbart det man tror man kan lage på 20 minutter hjemme når man er sulten, er veien kort til middagsfavorittene pizza, taco og enkle kjøttretter man allerede har i repertoaret sitt.

Yngve Björkman har äntligen kunnat pensionera sig. – Det har inte varit helt
enkelt att hitta en efterträdare till orförandeposteni Fiskbranschens Riksförbund (FR), så jag har jobbat på,
säger Yngve Björkman som i maj lämnade över ansvaret till Krishan Kent.

Källa: Fri Köpenskap >>

RÅDET YNGVE BJÖRKMAN ger för att hålla sig uppdaterad upp i åren är att fortsätta jobba efter pensioneringen, något han själv tillämpat med råge.

Fiskbranschens Riksförbund drogs igång 1992 med anledning av att Sverige skulle ansluta sig till EU. Då var Yngve Björkman fortfarande kvar på Abba där han jobbat hela sin yrkesbana.

Norge har eksportert 178 000 tonn sjømat for totalt 8 milliarder kroner i august. Volumet var på samme nivå som august 2017, mens eksportverdien økte med 463 millioner kroner eller 6 prosent, sammenlignet med august i fjor. Hittil i år har Norge eksportert 1,8 millioner tonn sjømat til en verdi av 63 milliarder kroner. Eksportvolumet økte 11 prosent, mens verdiveksten var på 4,5 prosent.

- En fortsatt vekst i etterspørselen etter norsk laks gir ny eksportrekord for august måned. Polen og USA var de største vekstmarkedene for laks i august, samtidig som Frankrike fortsatt er blant de største markedene, sier Asbjørn Warvik Rørtveit, direktør for markedsinnsikt i Sjømatrådet. 

Fiskeriminister Harald Tom Nesvik sier til Sjømatrådet at han er fornøyd med utviklingen: 
- Det er gledelig at eksportverdien av norsk sjømat fortsetter å øke. Norsk sjømat er ettertraktet i hele verden, og regjeringens ambisjon er at sjømatnæringen skal fortsette å vokse, forteller fiskeriministeren.

Rekord-august for laksen
Norge har eksportert 100 000 tonn laks til en verdi av 6 milliarder kroner i august. Veksten i eksportvolumet var 10 500 tonn eller 12 prosent. Verdien økte med 500 millioner kroner eller 9 prosent i forhold til august i fjor. Hittil i år er det eksportert 672 000 tonn laks til en verdi av 43,8 milliarder kroner.

Sweden Food Arena vill förvandla den svenska livsmedelsindustrin till en kärnverksamhet.

Att Sverige har en ny livsmedelsstrategi kan inte ha gått någon förbi. Hela branschen ska mobiliseras fram till 2030 för att sätta den svenska matproduktionen på kartan och som en del i den strategin lanserades Sweden Food Arena den 24 maj i år.

Det är Tillväxtverket som etablerat själva arenan men tanken är att från och med januari nästa år ska arenan helt och hållet styras av livsmedelsindustrin. Men vad är syftet med Sweden Food Arena?

Miljömärkningen MSC inför flera ändringar i sin certifieringsprocess som kommer gälla alla fisken som vill bli eller är MSC-certifierade. Förändringarna gäller framförallt MSC:s krav för arbetsvillkor, invändningar och intressentansvar. Detta är resultat av en översyn som inleddes 2016 och förändringarna skall vara genomförda 2019.

- Vi vill minska komplexiteten och öka effektiviteten hos intressenternas engagemang samtidigt som vi upprätthåller trovärdigheten och robustheten i hela processen, säger Minna Epps, Programdirektör, MSC Skandinavien och Östersjöregionen.
Fiskeristandarden innehåller en rad krav som de oberoende certifieringsföretagen måste följa när ett fiske ska granskas mot MSC:s fiskestandard. Intressenter kan vara miljöorganisationer eller andra som engagerar sig i fisket och de utgör redan idag en del i bedömningsprocessen. Översynen började som svar på feedback från intressenter om att bedömningsprocessen var för komplex men även att det krävdes för stora resurser att engagera sig.

De uppdaterade kraven kommer att träda i kraft den 28 februari 2019 och gäller för alla nya bedömningar, omcertifieringar och årliga revisioner av fisken. De nya arbetskraven som ingår i uppdateringen måste vara uppfyllda av alla fisken i MSC-programmet senast den 31 augusti 2019.

Klimatet förändras och livsmedelssektorn ställs inför nya utmaningar. Livsmedelsverket visar i sin plan för klimatanpassning hur livsmedelssektorn och Livsmedelsverkets verksamhet kan påverkas av klimatförändringarna.

Ett varmare och fuktigare klimat med fler extremhändelser som exempelvis torka kommer att påverka förutsättningarna för produktion av mat och dricksvatten. Sverige kan stå inför fler angrepp av sjukdomar, parasiter och insekter och ökad spridning av föroreningar. Bland annat kan svampar som producerar mögelgift bli vanligare i Sverige.

Klimatförändringarna kan också förändra växters näringsinnehåll och leda till fler algblomningar i dricksvattentäkter. Det kan även bli en utmaning att hålla låga och jämna temperaturer i varor från produktion till hushåll, vilket är av stor betydelse för att livsmedlen ska vara säkra att äta.

MMC First Process har utviklet et system for lakefrysing av makrell. Det halverer energiforbruket og gir en makrell som egner seg bedre for videre bearbeiding. 

Fisket av makrell foregår en kort høstsesong samtidig som den pelagiske industrien ønsker å bruke makrell som råstoff gjennom større deler av året. Det krever at makrellen må kunne fryses og tines for videre prosessering. Skal kvaliteten bli best mulig til tining og filetering, må makrellen fryses raskt og effektivt uten at den blir deformert.

Sales Manager i MMC First Process, Petter Kåre Grytten, forteller at de nå har utviklet et system for singelfrysing og lakefrysing av makrell som gjør makrellen bedre egnet for filetering – og det med langt lavere energiforbruk. Sammenlignet med tunnelfrysing av tjuekilos pakker er energiforbruket halvert ved lakefrysing. Det trengs også færre folk fordi makrellen som er lakefryst ikke blir deformert.

-Skal du filetere effektivt, må du ha makrell som ikke er bøyd eller deformert. Testene har vist at den lakefryste makrellen får toppskår på form mens rundt halvparten av den tradisjonelt tunnelfryste makrellen skårer lavere.

Lengre sesong og økt verdiskaping
Systemet for lakefrysing er utviklet i et samarbeid med Pelagia AS, Ukap AS og Møreforsking. Prosjektet er støttet av Fiskeri- og havbruksnæringens forskningsfond (FHF) som med sitt «Pelagisk løft» arbeider for å øke bearbeidingsgraden og verdiskapingen innen pelagisk næring.
-Vi gleder oss over de gode resultatene og håper systemet kan være med på at økt bearbeiding av makrell og utvidet makrellsesong i den pelagiske næringa. Dette er et av flere forsknings- og utviklingsprosjekt vi har i samarbeid med FHF og næringa, og vi ser også her klart nytten av samspillet mellom brukere, forskere og oss som utviklere, sier Grytten.

Systemet har vist seg å fungere meget tilfredsstillende både i tester i egne lokaler og tester ute i fiskeindustrianlegg.
-Målene i prosjektet er oppnådd og vi er klare for å utvikle en lakefryser med produksjonskapasitet som tilpasses næringens behov. Denne teknologien vil hjelpe næringen med økt inntjening på produksjon av makrellfilet og jevnere produksjon over lengre sesong.

KÄLLA: kystmagasinet.no 30 augusti 2018 >>
 

Makrell- og økosystemtoktet 2018: Resultatene klare i internasjonal rapport

Seks fartøyer fra fem land trålte i sommer over tre millioner kvadratkilometer hav etter kunnskap om makrellbestanden. I årets tokt fant forskerne betydelig mindre makrell enn i fjor, særlig i vest.

Publisert: 29.08.2018 Forfatter: Leif Nøttestad, havforsker
Dette er et sammendrag av den vitenskapelige rapporten.

Det internasjonale makrell-økosystemtoktet i de nordiske hav- og kystområdene (IESSNS) ble utført innenfor fem uker fra 30. juni til 6. august med seks fartøyer. To fra Norge og ett fra henholdsvis Island, Færøyene, Grønland og Danmark. Det totale kartlagte området var 2.8 millioner km2 i 2018, som er tilsvarende som for 2017. Dette er i hovedsak Norskehavet og tilstøtende hav- og kystområder. I tillegg til det vanlige dekningsområdet, ble 250.000 kvadratkilometer i Nordsjøen kartlagt for første gang som en del av toktet.