Aktuellt online

2018 > 02

Fiskeribladet Fiskaren 28. feb
Sjømatkonsumet går ned, til tross for at vi aldri har hatt bedre tilgjengelighet. Hva skal til for å få mer fisk og sjømat på tallerkenen?
De yngre spiser langt mindre sjømat enn de eldre. Betyr det at bare vi blir gamle nok så spiser vi mer sjømat? Tatt dagens eldrebølge i betraktning, burde vi i så fall oppleve lange saktegående køer foran fiskediskene.
Dersom det hadde vært slik at vi spiser mer fisk bare vi blir eldre ville vi hatt det som på fagspråket kalles en livsfaseeffekt. Er det derimot slik at de eldre spiser mer sjømat fordi de hadde andre oppvekstvilkår enn senere generasjoner, snakker vi om en såkalt generasjonseffekt.
Professor Ottar Hellevik har analysert utviklingen i hvor ofte nordmenn spiser sjømat til middag for aldersgruppene født i perioden 1937 til 2000.
Funnene viser en tydelig generasjonseffekt. Det betyr at aldersgruppene som faller fra erstattes av personer som spiser mindre sjømat. På denne måten reduseres det totale sjømatkonsumet i Norge. Denne generasjonseffekten beregner Hellevik til å utgjøre 23 færre sjømatmiddager i dag enn i 1986. Nedgangen har imidlertid ikke vært så dramatisk. Vi spiser i dag åtte færre sjømatmiddager per år enn i 1986. Årsaken til dette er at andre faktorer innen sjømatkategorien har motvirket den uunngåelige nedgangen som generasjonseffekten forårsaker.
Hellevik identifiserer to perioder med positive mottrender, eller såkalte periodeeffekter.
Fra 2002 til 2006 påviser han en positiv endring i konsumet primært hos de eldre aldersgruppene, mens i perioden 2010 til 2014 ser han en positiv endring hos de yngre.
Ett viktig nøkkelord her er laks. I første periode introduseres «lakslenken», som forandrer hverdagen for dem som er glad i fisk. Laks blir tilgjengelig som et enkelt singelfrosset produkt som gjør at den går fra å være et helg/fest produkt til et hverdagsprodukt. Salgstallene skyter dermed fart, og en generasjon konsumenter på rundt 50 år begynner plutselig å spise mer sjømat enn det de har gjort frem til da. Dette er med på å motvirke den nedadgående trenden.
I 2010 starter en ny positiv trend, nå blant yngre. Lakselenken er fortsatt et viktig nøkkelprodukt, men også andre faktorer er viktig. Fersk ferdigpakket laks i ulike varianter gjør sitt inntog, og passer perfekt inn i en travel hverdag hos familier med barn. I samme periode inntar sjømat for alvor reklameflatene, først med reklamefilmer fra Sjømatrådet med Godfisk som avsender, senere med produsenter og dagligvarekjeder som avsender. Dette er med på å skape en synlighet som ikke har vært tidligere. Det at laks og annen sjømat blir mer aktuelt hos barnefamiliene, sammenfaller med at Fiskesprell går fra å være et prosjekt med relativt beskjedne midler til å bli en nasjonalt folkehelseprosjekt med et årlig budsjett som nærmer seg 10 millioner. Dette kombinert med at sushitrenden tar av i denne perioden, forklarer hvorfor vi oppnår et positivt oppsving blant de yngre.
Men disse positive mottrendene er altså ikke nok til å veie opp for frafallet av en eldre fiskeelskende generasjon. Vi trenger derfor sterkere virkemidler dersom vi skal snu trenden til en konsumøkning på 20 prosent innen 2021. Først og fremst tror jeg vi trenger flere sjømatprodukter som svarer til forbrukernes enkle dagligdagse utfordringer. Dernest må fisk bevege seg fra å være plikt til å dreie seg om lyst. På denne måten tror jeg at opplevd verdi vil bli større, og maset om at fisk er dyrt, vil forhåpentligvis stilne
Läs hela inlägget »
Etiketter: norge, sjömat, livsstil
Vi uppdaterar oss på vad som är OK att äta från sjöar och hav. Och kollar in kritiken mot WWFs Fiskguide.
Inger Näslund är rådgivare i marina frågor och fiske på WWF.
Sedan 2002 har Världsnaturfonden, WWF, publicerat en fiskguide (som också finns som app) som vägledning för den som vill äta fisk. Fisksorterna får röd, gul eller grön färgmärkning.
Rött för sånt man ska undvika, för att arterna är hotade. Gult för det som man ska vara försiktig med. Och grönt för det som är OK att äta. Men en art, t ex lax, kan ha alla färgerna beroende på var och hur den fiskats.
– Idag är 90 procent av världens fiskbestånd fullt utnyttjade eller överfiskade, säger Inger Näslund, senior rådgivare på Världsnaturfonden WWF när det gäller marina frågor och fiske.
– Det är alltså bara 10 procent som det inte är nåt problem med.
Inger Näslund berättar hur läget är för gös, torsk, lax, västkusträkan, ål – och jätteräkan. Och förklarar vad de olika märkningarna innebär – MSC för vildfångad fisk, ASC för odlad fisk, och KRAV för båda.
Fiskguiden får också mycket kritik, från industrin, fiskare och fiskhandlare. Kritik som handlar om att WWF har fel eller att de är alldeles för hårda i sin bedömning.
– WWFs guide tar ingen hänsyn till säsong, säger fiskhandlaren Jonas Wickstrand. Vi pratar mycket med våra kunder om säsong. När fisken har rom, som kan bli nya fiskar, är det dumt att äta dem.
– WWFs guide är en riktlinje, säger fiskhandlaren Thomas Cruz Kollberg. Men vi förhåller oss mer till de svenska fiskekvoterna.
Ål har länge fått rött ljus av WWF. Men samtidigt är en del ålfiske tillåtet i Sverige. Och i Helsingborg finns ett företag som föder upp ål (inte "odlar" för man utgår från viltfångade små ålar). Åluppfödaren Curt Gelin tycker att ålen behandlas orättvist.
Källa; Sveriges Radio - Meny kl 18.55
28 februari 2018
Läs hela inlägget »
Etiketter: wwf, märkning
Klicka på artikeln för större bild. Klicka på artikeln för större bild.

Källa: Dansk Fiskeritidende

Läs hela inlägget »
Etiketter: danmark, fiske, rekord, ekonomi

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter




Om du inte får Aktuellt i din mailbox eller om du har bytt mailadress kan du kontakta oss här.

  • Här kan du ange din nuvarande adress om du bara vill börja prenumerera på Aktuellt.