Laxodling

20 frågor och svar om odlad lax

Norsk lax är något av det sundaste och bästa man kan äta. Alla delar av produktionen övervakas av myndigheterna. Den allra mesta odlade laxen som säljs i handeln är norsk. Nedanstående information är fritt översatt från Sjømat Norge.

Trygg och säker mat

1. Är odlad fisk säker att äta?
Ja. Myndigheterna rekommenderar att man äer mer sjömat, både mager och fet fisk (som lax).

2. Vem övervakar innehållet i lax och öring?
Mattilsynsmyndigheten och NIFES (National Institute for Nutrition and Seafood Research) tar prov och analyserar. Det tas flera tusen prover varje år och det finns full insyn om resultaten. Se www.nifes.no

3. Innehåller odlad lax mer miljöförgiftning än vildfisk?
Nej. Det finns miljögifter i sjömat, men innehållet av främmande ämnen, som PCB, dioxiner och tungmetaller ligger långt under myndigheternas gränser. Livsmedelssäkerhetskommittén har dragit slutsatsen att de goda hälsoeffekterna av att äta fisk överstiger det potentiella negativa. Det rekommenderas därför att äta mer fisk, inte mindre. Fakta om föroreningar i olika fiskarter finns på Seafood Data på www.nifes.no

4. Innehåller odlad lax farliga läkemedel?
Nej. Det har inte funnits några påvisade rester av vare sig olagliga eller lagliga mediciner över etablerade gränser. Myndigheterna tar flera tusen prover varje år.

5. Är det farligt att äta lax som har haft laxlus?
Nej. Laxlus är inte farligt för människor och påverkar inte slutprodukten. Lusen är en parasit som flyter i havet och ansluter sig till vildfisk eller odlad lax. Den måste hållas under kontroll, som även görs med parasiter i andra industrier som producerar växter och boskap. Om det finns mer än en lus på varannan lax, måste uppfödaren vidta åtgärder för att minska antalet löss. Branschen arbetar för att minimera användningen av antilus-läkemedel genom att investera i andra verktyg, såsom rengöring och tekniska lösningar.

6. Vad bestämmer innehållet av miljögifter i fisk?
Fodret som fisken äter. Laxodling är kontrollerad livsmedelsproduktion. Producenten vet exakt vad fisken äter och producenterna utsätts för strikt kvalitetskontroll.

7. Säljs den genetiskt modifierade laxen (GMO-lax) i butikerna?
Nej. Norge och ett antal andra laxproducerande länder som är organiserade i ISFA (International Salmon Farmers Association) har avvisat produktionen av GMO-lax. I Norge är inga genetiskt modifierade växter eller fisk godkända för odling eller vattenbruk, och norska myndigheter kommer att fortsätta med en restriktiv linje i förhållande till detta. Vissa genetiskt modifierade råvaror är formellt godkända av myndigheterna, men dessa varor används inte i foderproduktion.

Välbefinnande och välfärd

8. Har fisken det trångt i burarna?
Nej. Inom en odlingsmjärde finns 2,5% fisk och 97,5% vatten. Detta bestäms av lag. Bra utrymme är viktigt för fiskens hälsa och välbefinnande.

9. Är odlad lax väldigt sjuk?
Nej, hälsotillståndet är bra. Medan produktionen av odlad lax har ökat mycket har sjukdomsutbrott minskat. Anledningen är utvecklingen av goda vacciner och strikta hygienkrav.

10. Varför matas inte laxen direkt före slakt?
Det är vanligt att sluta mata innan fisken slaktas. Av hygieniska skäl bör den vara hungrig tills fiskens tarmen är helt tom på livsmedelsrester eftersom fisken blir mer robust mot hantering. Med tom tarm tacklar den stress bättre, vilket ger bättre slaktkvalitet. Detta regleras och sker inom ramen för djuretik. Även vilda fiskar lever under längre perioder utan mat.

11. Är odlad lax full av medicin?
Nej, nästan ingen antibiotika används i laxodling eftersom fisken är väldigt frisk under hela livscykeln. Medicin används endast om veterinären har ordinerat detta som behandling för sjukdom.

Vad äter laxen?

12. Ät odlad lax bara fisk?
Nej, marina råvaror står för cirka 30% av foderet. Fiskmjöl och fiskolja är gjorda av fisk som ansjovis, kolonner, sill, tobis och lodda. En ökande andel råvaror kommer från växter, vilket innebär motsvarande minskning av behovet av vild fisk som råmaterial. Av all boskap har lax den mest effektiva omvandlingen av foder till mat.

13. Vad består foderet av?
Odlad lax äter torra livsmedel som formas som pellets. Varje pellets är ett näringsämne med näringsämnen som laxen behöver: fett, proteiner, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Proteiner och fetter härrör från fiskmjöl och fiskolja, samt från växtprotein och plantoljor. Kolhydraterna i fiskfoder kommer från vete och majs. Fiskfoder innehåller också vitaminer och mineraler, liksom astaxanthin som ger färg och viktig vitamin A.

Miljö och socialt ansvar

14. Är laxodling orsaken till att havet töms på fisk?
Nej. Överfiskning beror på dålig förvaltning av fisket, inte odling. Fiske på vilda fiskar som går till produktion av fiskmjöl och fiskolja sker över hela världen. Fem miljoner ton fiskmjöl produceras årligen och det norska jordbruket förbrukar ca 2% av detta (2012). Resten går till annan boskapsproduktion inom jordbruket och mat till andra fiskarter. Av fiskolja går 4% till norskt laxfoder.

15. Var kommer den vilda fisken i fiskfoderet från?
De flesta råvarorna fiskas i Nordatlanten, och därutöver finns det visst råmaterial från sydöstra Stilla havet. Så länge bestånden är korrekt beskattade och det inte finns någon konsumentmarknad för denna fisk så kan den användas som råvara för fisk- eller djurfoder.

16. Är det inte slöseri med naturresurser att mata lax med vildfisk?
Nej, laxodling är det mest resurseffektiva sättet att driva animalisk matproduktion. Idag används 1,15 kg foder för att producera 1 kg lax. Denna matning kommer från 2 till 2,5 kg vildfisk. I jämförelse måste lax i naturen äta 10 kg mat för att växa 1 kg.

17. Varför använder man fiskrens som foder till laxen?
Eftersom det är en bra omega-3-resurs som annars skulle ha gått till spillo. Medan svansar, huvuden, ben och skinn av fiskerinäringen tidigare ett avfallsproblem, används detta råmaterial alltmer för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Fiskrens står nu för 28% (2012) av marina ingredienser i foderet, en ökning med 5% under 2009.

18. Är det inte oklokt att använda mat för att producera andra typer av mat som lax?
Nej, det mesta av animalisk livsmedelsproduktion, som kött, mjölk och ägg, är baserat på foder som innehåller råmaterial som skulle kunna ätas av människor (kraftfoder). De flesta äter både kött och fisk, vilket är i linje med hälsovårdsmyndigheternas rekommendationer för en varierad och balanserad kost. WHO anser att sjömatsintaget måste ökas för att förbättra folkhälsan. För att fisk och skaldjur skall täcka behovet till världens befolkning, menar FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation att detta endast kan uppnås genom ökad livsmedelsproduktion från vattenbruk.

19. Varför kan inte den vilda fisken som används i laxfoder antingen gå till mänsklig mat?
Inte alla fiskarter är lämpliga eller efterfrågade att användas direkt som livsmedel.

20. Har lusmedlem varit skadliga för miljön och kräftdjur?
Laxproducenter använder olika åtgärder mot löss, inklusive rensfisk och godkända läkemedel. Samtliga medel godkänns av Läkemedelsverket. För att ta hänsyn till eventuell miljöpåverkan, och minska användning av läkemedel så mycket som möjligt, finns det strikt kontroll över användningen av sådana medel. Under sommarmånaderna (juni, juli, augusti), som är den viktigaste säsongen för skalskifte för kräftdjur som kan vara belägna nära vattenbruksanläggningar, det finns stränga restriktioner för användningen av läkemedel som kan påverka dessa.

Mer information

VKMs nytte- og risikovurdering av fisk

«Oppdrettslaks inneholder i dag mindre miljøgifter enn fet villfisk.»

Läs mer >>

NIFES’ overvåkningsprogram

«Resultatene for 2013 viser at det er trygt å spise norsk oppdrettsfisk, og dette er i samsvar med tidligere resultat fra denne overvåkingen.»

Läs mer >>

Havforskningsinstituttet om antibiotikabruk

«I dag er fiskeoppdrett nesten antibiotikafri, mens det derimot brukes betydelige mengder antibiotika til kyr, griser, hunder og katter i Norge. (…) Bare til jurbetennelse hos kyr, som er svært utbredt i landbruket, brukes det mer antibiotika enn til all norsk fisk til sammen»

Vil avlive myter om oppdrettsfisk >>

Väteperoxid och påverkan på skaldjur

– Uheldig dersom uttalelser fra forskere om foreløpige funn kan legge feilaktige premisser.

Forskningsinstituttet IRIS har presisert hva deres laboratoriefunn ikke viser.
Det har de siste ukene vært bred medieomtale av foreløpige forskningsfunn der forskere ved IRIS har gjort laboratorieforsøk på reker i vanntanker tilsatt hydrogenperoksid.

iLaks.no >>