Aktuellt online

EU-länderna nappar på förslaget om nya fiskeregler som bland annat kan ge stöd till större fartyg. Sveriges nej är förgäves – samtidigt som regeringen i alla fall hoppas på nödstopp för torsken i Östersjön.

Wiktor Nummelin, TT
18 jun, 2019

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) lyckades inte få sina kollegor att ändra sig när unionens fiskeministrar samlades för att ena sig om huvuddelen av den så kallade fiskefonden för åren fram till 2027.

- Vi är väldigt bekymrade över att man gör förändringar som gör att man kan använda mer pengar till att öka kapaciteten. Det innebär att man får möjlighet att öka överfiskningen helt enkelt, i ett läge där vi i stället borde jobba tvärtom och ha ett mer hållbart fiske, sade Nilsson redan före tisdagens möte i Luxemburg.

Även EU:s fiskekommissionär Karmenu Vella är skeptisk.
- Det finns inget berättigande i att lägga skattebetalarnas pengar på nya fiskefartyg. Olyckligtvis skulle den här kompromisstexten leda till ett stödberoende som inte kan berättigas med ekonomiska argument, sade Vella inne på mötet.

Godkänt ändå
Det räckte ändå inte för att hindra flera av EU:s största fiskeländer, som Frankrike, Italien och Spanien, att ge tummen upp till de föreslagna förändringarna.

- Det här är positiva åtgärder som inte är till för att öka kapaciteten. Men hållbarhet innebär att vi måste stödja behoven för fiskarna i våra kustsamhällen, sade exempelvis spanske fiske- och jordbruksministern Luis Planas.

Frågan går nu vidare till slutliga kompromissförhandlingar med EU-parlamentet. Om det kan få resultatet att hamna mer åt Sveriges håll återstår att se.
- Jag kan inte uttala mig om parlamentet, men däremot kan jag konstatera att vi ändå har en snarlik position som EU-kommissionen och det känns väldigt bra, säger Nilsson efter mötet.

De nya reglerna är tänkta att börja gälla i och med att EU:s nästa långtidsbudget träder i kraft från år 2021.

Östersjötorsk
Vid tisdagens fiskeministermöte diskuterades även det akuta läget för torsken i Östersjön. Regeringen vill att kvoten nästa år sätts till noll och hoppas att EU-kommissionen redan inom kort kan ge order om fiskestopp för torsk i östra Östersjön.

- Det finns en stor samsyn kring att ICES-rapporten är väldigt alarmerande. Min bedömning är att det kommer att komma nödåtgärder, säger Jennie Nilsson i Luxemburg.

 
Läs hela inlägget »
En stor del av Filters artikel bygger på en i Norge omdebatterad artikelserie i de norska medierna Morgenbladet och Harvest. Artiklarna har mött hård kritik från flera forskningscentra i Norge. En av dem är forskningsdirektören för Norska Havforskningsinstituttet, Gro-Ingunn Hemre, som bland annat menade att artikelserien var en ”kampanj för att sprida ett budskap om att forskningen kring fisk och dess hälsoeffekter är korrupt och att odlad fisk är giftig”.

Men där de norska medierna låter de kritiserade svara har Filter, trots att man upplåter 18 sidor åt reportaget, valt att inte referera till de svar och den debatt som de norska medierna publicerat. Inte heller har Filter givit något av de företag, organisationer och myndigheter de går till angrepp mot någon möjlighet att kommentera de påståenden de publicerat.

Den andra källan i Filters artikel är sportfiskaren Mikael Frödin, som via media nu lanserar sin kommande film som finansierats av företaget Patagonia, som under varumärket även säljer vildlax. Frödins ”fakta” är ofta tillspetsade, för att inte säga felaktiga, och precis som Filters artikel späckad med antydningar om att den norska fiskenäringen vill dölja något. Flera av de fakta Frödin fört fram har bemötts och dementerats i en uttalande från Norges Sjömatråd den 14 februari 2019. Läs mer här.
Den norska laxnäringen är relativt ung och har vuxit stadigt sedan starten. Allt har inte alltid gjorts rätt från början men den bild som målas upp i Filter är alltför ensidig, spekulativ och förenklad. Och ofta direkt felaktig.

Här kommer bara några exempel:
  • Hela Filters artikel går ut på att den norska laxodlingsindustrin har något de vill dölja. Sanningen är att hållbarhet, livsmedelssäkerhet och djurskydd ligger högt upp på listan kring saker som hela tiden är under utveckling. Ett av många exempel är att norska laxodlare nästan helt slutat använda antibiotika och att all lax från Norge är helt fri från rester av antibiotika och andra läkemedel.
  • Filter vill, genom att peka på dödligheten hos odlad lax, antyda att fiskodlarna inte tar sitt ansvar. I all animalisk proteinproduktion är dessvärre dödligheten hos djuren en etisk utmaning. Detta är något som alla uppfödare tar på största allvar, vare sig vi pratar om gris, kyckling eller lax. I Norge regleras det genom Djurskyddslagen och lagen är densamma som i Sverige. Där framgår det att ”Djur skall behandlas bra och skyddas mot fara för onödiga påfrestningar och belastningar”. All norska laxodlare är skyldiga att följa dess etiska riktlinjerna och tillsynen av lagen sköts av det norska livsmedelsverket, Mattilsynet. Branschen arbetar dessutom med projekt för att få en bättre bild av hur laxen mår och utarbeta indikatorer för att löpande mäta och förbättra laxens välfärd. Mer om detta går att läsa här.
  • Filter nämner att 50 miljoner laxar dör innan de når vuxen ålder och antyder att orsaken är laxlusen. Antalet, som är korrekt, motsvarar 15–16 procent av den utsatta laxen. Den norska näringen anser, precis som Filter, att dödligheten ligger för högt och arbetar hårt på att få ned talen, men orsakssambandet är mycket komplext. Det är därför direkt felaktigt att påstå att problemet bara handlar om laxlusen. Dödligheten på lax är på nivå, eller något högre jämfört med annan djuruppfödning av exempelvis gris, får, kyckling och nöt. Samtidigt är laxen ett kallblodsdjur med en helt annan biologi är varmblodsdjur. Flera faktorer spelar in. Den unga laxens övergång från sötvatten till saltvatten är en stor belastning, samma som för den vilda laxen. Infektioner, miljö- och mekanisk skada är andra anledningar. För att bredda bilden är det också viktigt att nämna att den naturlige dödligheten bland vildlax från det att den lämnar älven till det att den återvänder för att leka upp till ligger på upp till 95 procent.

Ett annat exempel gäller främmande ämnen i laxen. Tyvärr innehåller allt vi äter olika typer av oönskade ämnen. Fisk likaså. Men när Filter nämner att den odlade laxen exempelvis innehåller dioxin nämns inte att halterna av dessa ämnen är dubbelt så höga i den vilda laxen. Anledningen är att det foder som ges till den odlade laxen är noga kontrollerat.

I Norge är livsmedelssäkerheten ett prioriterat område. För havsbruksnäringen innebär det dels att man har ett omfattande system för att garantera att maten och fisken är säkra att äta, dels att man är öppen med all information som rör livsmedelssäkerhet. Att odlad lax är den fisk med en av de lägsta halterna av miljögifter bland feta fiskar bekräftas också av det svenska Livsmedelsverket. Eller som de säger på sin hemsida ”Fisk är nyttig mat – rik på vitaminer, mineraler och bra fett. Därför är det bra om barn äter fisk ofta, gärna 2-3 gånger/vecka. Variera sorterna och välj både feta och magra fiskar.

Ett tema i Filters artikel handlar om styrd forskning och resultat som de menar har undanhållits. Filter går också ett steg längre och anklagar den norska forskarna för korruption. Så långt gick inte deras norska tidningskollegor i Morgenbladet som i en rubrik påpekade att de aldrig anklagat någon för korruption. Norsk öppen forskning kring sjömat är snarare väldigt omfattande. Mellan 2010–2014 skrev norska havsforskare nästan 10 000 artiklar, som blev citerade i över 75 000 andra artiklar.

Detta är bara ett några exempel på selektivt val av fakta och antydningar som sammantaget ger intrycket av en bransch som fiskar i grumligt vatten. Filters starka påhopp visar att de likt sina norska kollegor ”…förbiser det faktum att de miljöer som forskar om vattenbruk är stabila akademiska miljöer som uppfyller forskningsetiska normer”, för att låna orden från Tonje C. Osmundsens, Forskningschef NTNU Samfunnsforskning.

Från branschens sida välkomnar vi granskning och kritik men vi önskar att den skulle baseras på fakta och inte myter. Sjömat är en av Norges viktigaste näringar och det ligger i vårt intresse och på vårt ansvar att fisken mår bra, att miljön bevaras och att maten håller absolut högsta kvalitet. Allt för att fisk som kommer från Norge ska vara 100 procent trygg att äta.

Så nej, vi vill inte dölja någonting. Varje år analyseras över 10 000 laxar, varje vecka räknas antalet laxlus i alla anläggningarna, prover tas på havsbottnen under odlingarna och eventuella sjukdomar rapporteras. Detta är bara några av de kontroller som görs av oberoende aktörer och norska myndigheter.

Och allt publiceras offentligt för alla, inklusive Filter, att ta del av. Om de bara hade försökt. 

Källa: My Newsdesk
Läs hela inlägget »
Högre fångstkvoter för vitfisk, anpassade till mer sofistikerad utrustning som förbättrar avkastningen, lockar fler europeiska leverantörer av sjömat till att nu använda bearbetningsindustrier inom EU, snarare än på avlägsna platser, enligt den nya "Finfish Study 2018, "sammanställd av AIPCE-CEP.

Den Brysselbaserade föreningen anser att detta skifte från den avlägsna bearbetningstrenden under de senaste 10 till 15 åren "håller på att bli ett hållbart momentum", som i sin tur ger nytta till bearbetningindustrin i EU ekonomiskt och kommer att gynna de fiskare och förädlare som arbetar närmare EU:s marknad.
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: eu bearbetning aipce handel
In the Barents Sea, however, landings increased significantly this year due to a lower quota of cod and haddock.

The outlook for coldwater shrimp markets is stable for 2018 and 2019, according to industry insiders talking to IntraFish following the the International Coldwater Prawn Forum meeting held in London earlier this month. 

Fishing in the Barents Sea is back to levels of 10 years ago, with Norwegian vessels increasing harvests of shrimp as a result of a fall in cod and haddock quotas, while other fisheries remain stable, somewhat offsetting lower volumes from Canadian fisheries.
Shrimp landings in the Barents Sea are expected to reach a total 45,000 metric tons this year combining all fleets, Tom Harry Klausen, CEO of Stella Polaris, told IntraFish.
Läs hela inlägget »
It is not surprising to see Chinese companies looking for increased exposure to aquaculture, and in fact there will be more to come, analysts tell IntraFish.

Seafood analysts would not be surprised if Chinese companies started acquiring seafood assets in Norway too, following the news Monday that China's Joyvio Group, a subsidiary of the conglomerate Legend Holdings Corporation, wants to buy 100 percent of the shares of Chile's Australis Seafoods for $880 million (€771.7 million).

With a harvest volume of nearly 60,000 metric tons a year, Australis is Chile's fifth largest farmer, and Tore Tonseth, an analyst at Sparebank 1 Markets, is not at all surprised a Chinese company is looking to snap it up.

"It is not unexpected that Chinese companies are looking for increased exposure to aquaculture, it is very much as expected,” Tonseth told IntraFish.
“China is a large seafood nation with large production and very large consumption. This is certainly not the last we will see from China."

Tonseth said he can easily see Chinese buyers buying assets in Norway, just as companies from other Asian seafood nations such as Japan have done in the past.
“It might happen, just as we have seen with Japan’s Mitsubishi buying Cermaq,” said Tonseth. 

“But then we have to remember that just about all the big Norwegian salmon farmers are controlled by families, so it's probably not as easy to carry out these kinds of acquisitions in Norway -- but it is clear that Chinese companies have increased interest in aquaculture.”
Läs hela inlägget »
Etiketter: kina lax handel uppköp norge

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter




Om du inte får Aktuellt i din mailbox eller om du har bytt mailadress kan du kontakta oss här.

  • Här kan du ange din nuvarande adress om du bara vill börja prenumerera på Aktuellt.