Debatt:
Rädda Östersjön och fisket – skjut skarven

FOTO: TT Öar där skarven bosätter sig dör och träd, vegetation och omkringliggande vatten förstörs, skriver EU-parlamentarikerna Fredrick Federley och Nils Torvalds. FOTO: TT Öar där skarven bosätter sig dör och träd, vegetation och omkringliggande vatten förstörs, skriver EU-parlamentarikerna Fredrick Federley och Nils Torvalds.
Debattörerna: Myndigheter arbetar kontraproduktivt – som om fågeln vore hotad.

Östersjön är fantastisk. Med dess öar, kobbar och skär har den alltid spelat en central roll för både Sverige och Finland. Men Östersjön är extra känslig med sitt bräckta vatten och tyvärr i stort behov av hjälp. 

I dag är flera fiskbestånd i dåligt skick. Under senare år har fiskare upplevt hur fångsterna minskat och många av de fiskar som fångas, visar tecken på allvarliga stick- och skärskador. Rovfiskarna har blivit allt färre och samtidigt finns det en obalans mot planktonätande fiskar som spigg och skarpsill/vassbuk.

Det akuta läget i Östersjön kräver snabba, kraftiga men hållbara åtgärder. Övergödning och överfiske är problem som vi båda som Europaparlamentariker har arbetat länge med. 

Vi har jobbat för att få fiskekvoter på långsiktigt hållbara nivåer för att både skydda fiskebestånden och säkerställa ett långsiktigt lönsamt yrkesfiske. 
Men det som EU och nationella myndigheter länge har blundat för är ett stort hot mot det hållbara fisket i Östersjön och det problemet stavas skarv.
Skarven fortsätter att breda ut sig och äter upp mängder av fisk, vilket driver bort andra naturligt förekommande sjöfåglar. Skarven riskerar rubba hela ekosystemet, påverkar yrkesfisket i smärtsam hög grad och folks vilja och möjlighet att bo och verka i skärgårdsområden. 

Öar där skarven bosätter sig dör och träd, vegetation och omkringliggande vatten förstörs. Skarvskadade öar och holmar förfular skärgården för både skärgårdsbefolkning och turister. Redan nu finns alltså tillräckligt med bevis på vilken allvarlig skada skarvkolonier gör på olika ställen i Östersjön. Bevisbördan behöver inte längre ligga på yrkesfiskaren.

EU har i viss mån lättat på reglerna för skyddsjakt, men i grunden är dessa ändringar bara kosmetiska. Grundproblemet är fortfarande olöst. De nationella tolkningarna av EU:s art- och habitatdirektiv är fortfarande lika stelbenta och tar inte vara på de möjliga undantag från EU-reglerna som finns. 

Skarven är extremt livskraftig i både Finland och Sverige, trots det agerar nationella myndigheter i Sverige och Finland fortfarande kontraproduktivt som om denna invasiva fågel vore hotad. I Finland är jakt förbjudet och Naturvårdsverket i Sverige ser, helt felaktigt, skarven som en utrotningshotad art.

När EU-kommissionen inte vågar förtydliga eller föreslå ändringar i art- och habitatdirektivet och nationella myndigheter inte vill ta problemet på allvar, så gör vi nu det vi kan och går vidare med förslag i EU-parlamentet som åtminstone kan minska skarvens negativa effekter. 

Det småskaliga och kustnära fisket är i dag en krympande näring som kämpar hårt för sin överlevnad. Därför är det viktigt att kunna kompensera fiskare ekonomiskt som missgynnas av skarven. 

För levande skärgårdsmiljöer och ett livligare bestånd av bland annat abborre gös och sill, anser flera experter att skarvbeståndet behöver reduceras till ungefär en tredjedel av dagens nivå. Därför vill vi även öppna upp för att skyddsjakt av skarv ska kunna ges ekonomisk ersättning från EU:s havs- och fiskerifond. 

Tillsammans driver vi på arbetet för att rädda Östersjön från skarvens nuvarande destruktiva invasion. Kan vi nå dit skulle alla bli vinnare.

Fredrick Federley, EU-parlamentariker, Centerpartiet,
Nils Torvalds, EU-parlamentariker, Svenska folkpartiet (Finland)


Källa: Aftonbladet 25 okt 2018 >>

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln