Vad är egentligen hållbar torsk?

Är denna gynnaren hållbar? (Foto: Frank Gregersen / Nofima) Är denna gynnaren hållbar? (Foto: Frank Gregersen / Nofima)
Från fjord till bord. En blogg från sjömatsforskare i Nofima. Fritt översatt av Aktuellt-redaktionen.

Hållbarhet är ett flitigt använt ord - men vad betyder det egentligen? I detta blogginlägget skall vi försöka svara på det.

Tänk dig att du är i en butik och skall köpa torsk. Fisken är märkt med att den kommer från ett hållbart fiske, vad tänker du då? Att den kommer från ett bestånd som inte är hotat? Att fisket har minimal påverkan på naturen?


Hänsyn till miljön är en viktig del av hållbarhet. Men visste du att hållbarhet även handlar om förvaltning, sociala och ekonomiska förutsättningar? För att förklara detta skall vi titta närmare på vad som sker med en torsk på vägen från havet tills den ligger på din tallrik.
Torsken i havet
I många generationer har man i Norge skördat resurserna från havet. Torsken är alltså hämtat från ett vilt fiskbestånd. När vi fiskar efter torsk kommer detta att påverka naturen. Torskbeståndet minskar och vi måste släppa ut klimatgaser för att fånga den.

Stannar påverkan på naturen här? Nej, det som sker vidare med torsken påverkar också naturen. Torsken blir kanske filéad innan den packas, transporteras och läggs i en färskvarudisk i äffären. Alla dessa processer kräver energi och ger utsläpp.

Miljömässig hållbarhet handlar om i hur stor grad vi påverkar naturen.

Tag hand om fisken
De flesta håller nog med om att vi inte skall fiska för mycket torsk och att vi skall ta vara på den så gott vi bara kan. Till att börja med hade Norge inga begränsningar på hur mycket torsk var och en av oss kunde fiska. Med tiden fick man mer kunskap om att fiskbestånden faktiskt kan minska och i värsta fall utrotas.

Detta blev tydligt på 1960-talet, då flera av våra viktigaste fiskbestånd kollapsade. Något måste göras. Flera planer sattes i verket. T ex blev fiske efter sill olovligt under en period så att sillen fick chans att återhämta sig.

Eftersom torsken vandrar över stora avstånd var man tvungen att samarbeta med andra länder. Norge etablerade ett samarbete med Ryssland (dåvarande Sovjetunionen), där målet var att föralta fiskbestånden på ett hållbart sätt. Man etablerade även zoner där varje land själva kunde förvalta sina resurser, de s k ekonomiska zonerna.

Årligen kartläggs torskbeståndets storlek och det bestäms hur mycket man kan fiska, alltså fiskekvoter. Dessa fördelas enligt intrnationella och nationella avtal. Slutligen, och kanske viktigast, kontrolleras att fångsterna håller sig inom de tilldelade kvoterna. Graden av efterföljande av dessa överenskommelser säger man är ett mått på toskfiskets institutionella hållbarhet.

Men hållbarhet är mer än att ta vara på miljön - låt oss titta på det.

Mer än bara miljö
På torskens resa från havet tills den ligger på din tallrik, är den i händerna på många aktörer. Det är fiskaren som fångar den, de som bearbetar den, chauffören som transporterar fisken och de anställda som säljer fisken till dig. Alla dessa har ett jobb att gå till tack vare torsken.

För att beskriva torskens betydelse för samhället pratar man ofta om social hållbarhet.

Social hållbarhet handlar även om dig som konsument - om fisken är trygg och sund att äta. Man pratar också om hur man ser på fiskenäringen - är fisken lovligt fiskad? Utnyttjas hela fisken på bästa sätt? Ger näringen bra och trygga arbetsplatser?

Så hållbarhet handlar inte bara om miljö, det handlar även om dig och mig och hur samhället utvecklas, både regionalt, nationellt och internationellt. För att man i Norge skall ha ett jobb att gå till är man beroende av att det finns företag som drivs lönsamt. Det för oss vidare till ekonomi.

Ekonomi
Ekonomiska förhållanden är också det en del av hållbarhet. En viktig princip här är att dvar och en som jobbar med torsken - hela vägen från fiskebåten till butiken - driver verksamheten på ett sätt som gör att de tjänar pengar, samtidigt som de påverkar miljön i minsta möjliga grad.

Detta kallar vi ekonomisk hållbarhet.

Inom torskfisket har vi dragit en viktig lärdom; överfiske och överkapacitet är inte lönsamt. Lösningen har varit stränga regleringar av fisket. Samtidigt är kapaciteten i fiskeflåttan anpassad till fiskbestånden, lönsamhet och värdeskapandet i näringen. Detta har bidragit till att göra torskfisket lönsamt.

Hållbarhet som kompass
Hållbarhet kan man likna vid en kompass; en kompass som kan hjälpa oss att styra utvecklingen i förhållande till miljö, förvaltning och sociala & ekonomiska förhållanden.

För att hjälpa till att styra utvecklingen i önskad riktning har FN tagit fram 17 hållbarhetsmål. FN har även tagit fram riktlinjer för hållbart fiske. Där ges råd om hur fiskeriförvaltningen måste byggas upp för att uppnå en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Dessa riktlinjer har varit viktig för dagens förvaltning av Norges viktigaste fiskbestånd - torsken.

Fiskenationen Norge måste prioritera mellan de olika hållbarhetsmålen. Denna prioriteringn är utmanande eftersom målen kan stå i konflikt med varann. T ex har åtgärderna (institutionell hållbarhet) för att undvika överfiske (miljömässig hållbarhet) och överkapacitet (ekonomisk hållbarhet) lett till färre antal fiskare och fiskebåtar (social hållbarhet). De fiskebåtarna som är kvar tjänar pengar och fiskbeståndet är hållbart. Det är bra, men antal arbetsplatser på havet har blivit färre.

Hållbarhet är alltså ett komplext begrepp som kan vara svårt att mäta eller styra efter. Hållbarhet är viktigt. Viktigt för dagens generation men också viktig för dem som kommer efter oss. I torskfisket handlar det om att skörda långsiktigt och skonsamt, skapa trygga och bra arbetsplatser, nöjda kunder och skapa en verksamhet med god ekonomi. Det kräver ett gott omdöme.

Originaltext av Kine Mari Karlsen - Seniorforsker, Nofima och Bent Magne Dreyer - Forskningssjef, Nofima.

Källa: forskning.no 21 aug 2018 >>

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln