Kiss utan antibiotika ska gynna fisk i havet

Antibiotikaresistenta bakterier som förökar sig – medan fisken går på p-piller och inte fortplantar sig. Varje gång vi tar medicin kissar och bajsar vi ut rester, som påverkar miljön. Nu vill landstinget minska läkemedelsutsläppen.
Vem vill inte få antibiotika eller annan medicin utskriven när man är sjuk. Men en del av den medicin vi äter går ut i våra vattendrag med urin och avföring.
Och en del läkemedel är värre än andra.
Nu vill Stockholms läns landsting minska utsläppen, och har i ett miljöprogram för läkemedel och miljö listat 25 läkemedel som är miljöstörande och vars förekomst i vattnet ska minimeras.
Att det inte är bra att olika typer av antibiotika sprids och på så vis bidrar till att bakterier blir resistenta är de flesta väl medvetna om. Men det finns många fler preparat som äventyrar vår framtida hälsa.
Fisken blir slö – och vi med
Ett är diklofenak, som finns i en mängd olika typer av smärtstillande tabletter och salvor.
– Det är ekotoxiskt, och har hittats i fisk, som äts av oss och vi får i oss substansen,  säger landstingsrådet Gustav Hemming (C).
Landstingsrådet Gustav Hemming (C) varnar för det miljöfarliga medicinavfallet.
Beroende på vilket preparat fisken får i sig är effekterna olika. Fisk kan bli slö, och därmed lättare offer för större fiskar eller rovfåglar, eller få nedsatt fortplantningsförmåga.
– Det skulle kunna vara så att det i förlängningen har effekt även på människans fortplantningsförmåga, säger Hemming.
Finns mindre skadliga mediciner
Det landstinget nu har bestämt sig för är att vårdgivarna om möjligt ska välja alternativ till de preparat som finns på ”svarta listan” och minska onödig förskrivning.
De ska även minska medicinsvinnet genom att inte köpa in mer än vad som går åt så de slipper kassera utgången medicin.
Men ska inte de som är sjuka få sina mediciner?
– Jo, hälsonyttan är alltid i första rummet. Jag klandrar ingen patient som vill ha det bästa läkemedlet. Läkemedlen räddar ju liv. Men det handlar om klok förskrivning. Vi måste tänka långsiktigt, säger Gustav Hemming.
I miljöprogrammet ingår även vattenkontroller, för att se om den mer restriktiva medicinhanteringen har effekt.
I september varje år ska prover tas i ytvattnet vid  Halvkaksundet, Centralbron och Oxdjupet,  och i avloppsvattnet vid reningsverken i Herniksdal, Käppala och Bromma.
Dricksvattenprover ska tas vid Görvälns vattenverk, Norsborgs vattenverk och Lovö vattenverk.
Kan inte reningsverken göra jobbet?
– Jo, det finns metoder och vissa typer av reningsfilter som kan hantera läkemedelsrester, men det är dyrare. Vi har även diskuterat att ha reningsverk på sjukhusen.
Viktigt är också att ställa miljökrav på läkemedelstillverkning, menar Hemming, och där har Stockholms läns landsting varit pionjär enligt honom.
Men landstinget står för en liten del av Sveriges läkemedelshantering. Bjässen i sammanhanget är statliga Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
– De har noll miljökrav. Helt vansinnigt, säger Gustav Hemming.

Källa >>

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln