Första saneringen av miljöfarliga vrak i svenska vatten avslutad
HaV:s generaldirektör Jakob Granit i intervju: "Vi vet att de här vraken utgör en stor miljörisk"
- Vi är väldigt glada över att regeringen satsar 250 miljoner kronor på att sanera miljöfarliga vrak på havsbotten utmed våra kuster. Vi vet att de här vraken utgör en stor miljörisk och de har nu blivit kända genom samarbeten som vi haft under en lång tid med olika institutioner, säger Jakob Granit i filmen.
Han berättar om saneringen av Thetis och hur det arbetet gått samt hur myndigheten nu går vidare för att prioritera vilka andra vrak som står på tur att saneras.
Det finns cirka 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster, 300 av dem har klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer och Chalmers Tekniska Högskola.
Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara, vissa av dem läcker redan ut olja och andra farliga ämnen som kan påverka fisk och andra vattenlevande djur negativt. Främst påverkas organismerna som lever i närområdet av vraket. Farliga ämnen som olja, tungmetaller och arsenik tas upp av mikroorganismer som i sin tur sprider dem till fiskar och kräftdjur.Många av vraken innehåller stora mängder olja som kan orsaka skador i stora områden om de läcker ut.
Från och med 2016 har HaV ett samordnande ansvar gällande utredning och sanering av de miljöfarliga vraken. HaV leder och samordnar sedan 2016 en arbetsgrupp som arbetar med riskbedömning och sanering av miljöfarliga vrak. I den ingår Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer, Marinen och Chalmers, säger Jakob Granit.
Här kan du se intervjun >>
Källa: Havs- och vattenmyndighetens hemsida
Senaste inläggen
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
inbjudan alaskanpollock intrafish pr krav asc alger tjuvfiske jordbruksverket räkor swedenfoodarena bearbetning svenskfisknäring projekt pelagisk företagande antibiotika produktion livsmedelsverket bärgning frystmat restaurang seminarie ri.se ems grossist konjunktur japan findus grönland matvanor kungen etiketter sötvatten benthis porträtt pew hummer oceana skarpsill marinbiologi alaska sälar vinnare lb inlägg worldoceanday usa sommar aktuelltonline nesvik mijömärkning norskehavet skarv pcb atlanten odling ordförande distribution parasiter pollock emballage ekosystem storbritannien index koldioxid ål fishsec canada tång fiskfusk skagerrak brexit tac sotenäs marknadsundersökning siklöja rödlistning strömming nyteknik rekord omega-3 statistik kalix ryssland dioxin nymat danmark marknadsföring eu-regler fao bluefin globalt havsforskning plast näthandel regeringen eumofa organisation jätteräka detaljist wwf framtid tonfisk nytänkande nordsjön asien fiskbestånd världen räka priser hälsa västkusten lax msc konsument östersjön forskning handel miljö hållbarhet norge eu fiske konsumtion ekonomi torsk sverige sjömat fiskekvoter sill fiskodling certifiering politik ices hav rapport livsmedelsföretagen export trål försäljning klimat märkning livsmedel makrill fr-medlem nvg-sill slu fr fiskeredskap fn undersökning räkodling kina english havsbruk innovation trender livsstil förpackning frihandelsavtal import aipce löjrom fiskeriminister fritidsfiske funktionellnäring volym fiskdisk regler matlagning media biogas biomassa gmo prisutdelning kost slv debatt agenda2030 recept island nordatlanten fairr pangasius gränsvärden tull levandelagring socialamedier emv vietnam licens spårbarhet nypåjobbet frakt fartyg england sfpo biomar sifo utbildning in english biologi ostron kommunikation vitfisk fiskbullar seafoodofnorway uppköp lagändring helcom isfa 2018 havskräfta indien blekinge ha-v forum frigolit vättern befolkning guide stockholm barentshav globescan mesopelagisk ssp mål14 g6 laxlus varumärke aborre hemsida e-handel kartläggning kräfta fångstredskap ambassadör landsbygdsminister vegetariskt konferens uppdatering